[:gj]લશ્કરી ઇયળના ફૂદાથી મકાઈના પાકની બરબાદી, ઉત્પાદન ઘટે છે અને વાવેતર વધે છે[:en]Maize production decreased in Gujarat due to armyworm, area increased[:hn]फोल आर्मीवर्म से गुजरात में मक्का का उत्पादन घटा, खेत बढे[:]

[:gj]

ગાંધીનગર, 25 જૂલાઈ 2021
છેલ્લા ઘણા વર્ષોથી મકાઈનું વાવેતર કરતા ખેડુતો ફોલ આર્મીવોર્મના પતનને કારણે ભારે તકલીફ ભોગવી રહ્યા છે. મોટાભાગના રાજ્યોમાં મકાઇના પાકમાં આવે છે, તેનો રોગ ફાટી નીકળવાના કારણે, આ વખતે મકાઈના વાવેતર ક્ષેત્રે જંગી ઘટાડો થયો છે. મકાઈના વાવેતર હેઠળનો વિસ્તાર ઓછો કરી દીધો છે, ગયા વર્ષે આર્મીવોર્મ પડવાના કારણે ખેડૂતોને ખૂબ હાલાકી વેઠવી પડી હતી.

ઉત્પાદન ઘટી રહ્યું છે
જોકે ગુજરાતના આદિવાસી 6 જિલ્લાઓમાં મકાઈનું વાવેતર ઘટવાના બદલે આ વખતે વધ્યું છે. ગયા વર્ષે 19 જૂલાઈ 2020માં 2.36 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર થયા હતા, આ તારીખે 2021માં 2.51 લાખ હેક્ટરમાં મકાઈનું વાવેતર થયું છે. સામાન્ય રીતે ચોમાસામાં 3 લાખ હેક્ટર વાવેતર થાય છે. આ વર્ષે 3 લાખ હેક્ટરથી વધારે વાવેતર થાય એવી ધારણા છે. 2014 સુધીમાં 3 વર્ષની સરેરાશ 2.26 લાખ હેક્ટર વાવેતર થયા હતા. 1995-96માં 3.78 લાખ હેક્ટર, 1996-97, 1997-98માં 4 લાખ હેક્ટર વિસ્તારમાં વાવેતર થયા હતા. ઉત્પાદન અનુક્રમે 3.74 લાખ ટનથી 6.58 લાખ ટન થયું હતું.
2018-19માં 3.10 લાખ હેક્ટરમાં 5.50 લાખ ટન ઉત્પાદ હતું. 2020-21માં 3 લાખ હેક્ટરમાં 4.81 લાખ ટન ઉત્પાદનની ધારણા હતી. 1995-96માં ઉત્પાદકતા 991 કિલોની હતી. જે વધીને ઉત્પાદકતા 1601 કિલોની થઈ ગઈ હોવા છતાં ઉત્પાદન ઘટી રહ્યું છે. પણ વાવેતર વિસ્તાર ઘટતો નથી.

આમ એ સ્પષ્ટ થાય છે કે આદિવાસી વિસ્તારોમાં કે જ્યાં મકાઈ વધું ખવાય છે અને વવાય છે. ત્યાં ભલે વાવેતર વિસ્તાર ઘટતો નથી પણ ઉત્પાદન ઓછું થઈ રહ્યું છે.

જિલ્લાઓમાં
ગુજરાતને બાદ કરતાં બીજા રાજ્યોમાં લશ્કરી ઇયળે વિનાશ વેર્યો છે. પણ ગુજરાતના આદિવાસી વિસ્તારો કે જે પર્વતો સાથે જોડાયેલા છે ત્યાં લશ્કરી ઇયળ પહોંચી નથી. ગુજરાતની 95 ટકા મકાઈ દાહોદ 110500, પંચમહાલ 51400, મહિસાગર 19700, છોટાઉદેપુર 21900, અલવલ્લી 24400, બાવકાંઠા 5500, નર્મદા 4700, તાપી 1700 મળીને 19 જૂલાઈ 2021 સુધીમાં 251100 હેક્ટરમાં મકાઈનું વાવેતર થયું છે.

વિશ્વના 70 દેશોમાં ખેડૂતોને નુકસાન પહોંચાડે છે.

ઘણાં વર્ષોથી ખેતી થાય છે, પરંતુ આ જંતુ પ્રથમ વખત જોવા મળે છે. આદિવાસી વિસ્તારમાં ખેડૂતો સમજે તે પહેલાં તો તેના પાકનો વિનાશ કરી દે છે. જ્યાં 25 ટન મકાઈ થતી હતી ત્યાં 10 ટન માંડ થાય છે.

4 વર્ષથી વિનાશ શરૂ
4 વર્ષ પહેલાં આફ્રિકામાં મકાઈના પાકમાં લશ્કરી ઈટળ આવી અને વિનાશ કરીને બીજા દેશોમાં જવા લાગી હતી. મે, 2018 માં કર્ણાટકના શિવમોગામાં ભારતમાં પ્રતણ દેખાઈ હતી. ત્યારબાદ તમિલનાડુ, કેરળ, આંધ્રપ્રદેશ, તેલંગાણા, મહારાષ્ટ્ર, મધ્યપ્રદેશ, ઓડિશા, પશ્ચિમ બંગાળ, ગુજરાત, છત્તીસગ, રાજસ્થાન, ઝારખંડ, મિઝોરમ, મણિપુર, નાગાલેન્ડ, ત્રિપુરા, મેઘાલય, અરુણાચલ પ્રદેશ, બિહાર, ઉત્તર પ્રદેશ અને સિક્કિમમાં તે વિનાશ વેરી રહી છે. કાશ્મિર સિવાય બધે જ હવે આવી ગઈ છે. કારણ કે તે વધું ઠંડી સહન કરી શકતી નથી.

100 કિલો મીટર સુધી ઉડી શકે
તે સેનાની માફક ત્રાટકે છે, એક જ રાતમાં અનેક સો કિલોમીટર સુધી જે જઈ શકે છે. તે ઝડથી ફેલાય છે. પવન ફૂંકાતાં જ તે ફેલાય છે. ઈયળથી પેદા થયેલા પતંગીયા યજમાન છોડની શોધમાં 100 કિલોમીટરથી વધુની ઉડાન ભરી શકે છે.

બીજા સબક્કા સુધી તેને અંકૂશમાં લાવી શકાય છે. પણ ત્રીજા તબક્કામાં પહોંચે પછી તેમને નિયંત્રિત કરવી ઘણી મુશ્કેલ છે.

ગુજરાત જેવા અનુકુળ વાતાવરણ ધરાવતાં રાજ્યમાં તો તે વિનાશ વેરે છે. પંજાબમાં મકાઈનો પાક સાફ કરી નાંખ્યો છે. જેમ ગરમી વધે છે તેમ તેમ તે પણ વધે છે. ઠંડીમાં મરી જાય છે.

મકાઈ પર લશ્કરી ઈગળ વધું આવે છે, મકાઈ ન મળે તો તે શેરડીમાં ત્રાટકી શકે છે. શેરડી ન મળે તો તે જુવાર, બાજરી, રાગી, ચોખા, ઘઉં, ઘાસ જેવા 190 પ્રકારના પાકને નુકસાન પહોંચાડે છે.

કૃષિ મંત્રાલયના જણાવ્યા અનુસાર ગયા વર્ષે મકાઈનું વાવેતર. 63.80 લાખ હેક્ટરમાં થયું હતું, જ્યારે આ વખતે મકાઈનું વાવેતર 58.86 હેક્ટર થઈ ગયું છે.

ગયા વર્ષે અને આ વર્ષે મકાઈના વાવેતર હેઠળનો વિસ્તાર લાખ હેક્ટર
મધ્યપ્રદેશ 13.83 – 13.25
કર્ણાટક 10.32 – 9.81
ઉત્તરપ્રદેશ 6.00 – 6.42
મહારાષ્ટ્ર 5.32 – 7.80
રાજસ્થાન 5.20 – 6.78
બિહાર 2.70 – 3.40
એચપી 2.65 – 2.82
તેલંગાણા 1.89 – 0.38
કુલ વિસ્તાર 58.86 – 63.80

જોકે, બીજું કારણ એવું ખેડૂતો બતાવે છે, મરઘાનો ખોરાક મકાઈ છે. તેની ખપત ઓછી થઈ છે. તેથી વાવેતર ઘટી ગયું છે.[:en]

Gandhinagar, 25 July 2021
Farmers who have been cultivating maize for the last several years are troubled by the fall of the Fall Armyworm. This time in most of the states, the maize crop is declining due to the outbreak of the disease. The area under maize cultivation has reduced, last year the farmers had to suffer a lot due to armyworm. Production has decreased in Gujarat but stirrup in tribal expansion has not decreased.

production is declining
However, in 6 tribal districts of Gujarat, the cultivation of maize has increased instead of decreasing this time. Last year on July 19, 2020, 2.36 lakh hectares were sown, on this date, in 2021, 2.51 lakh hectares of maize has been planted. Generally, 3 lakh hectares are sown in monsoon. More than 3 lakh hectares of saplings are expected to be planted this year.

Twice production before armyworm
On an average 2.26 lakh hectares were sown in 3 years till 2014. Sowing was done in 3.78 lakh hectare in 1995-96, 4 lakh hectare in 1996-97, 1997-98. Production increased from 3.74 lakh tonnes to 6.58 lakh tonnes respectively.

low production
The production in 2018-19 was 5.50 lakh tonnes in 3.10 lakh hectares. The production was expected to be 4.81 lakh tonnes in 2020-21 in 3 lakh hectares. The productivity in 1995-96 was 991 kg. Despite the increase in productivity by 1601 kg, the production is declining. Even the planting area does not decrease.

Thus it is clear that in tribal areas where maize is eaten and more is grown. Even though the area under cultivation is not decreasing, but the production is decreasing.

expansion in districts
Military caterpillars have wreaked havoc in states other than Gujarat. But the military caterpillars have not reached the tribal areas of Gujarat that are attached to the mountains. Gujarat Dahod 110500, Panchmahal 51400, Mahisagar 19700, Chhotaudepur 21900, Alvalli 24400, Bavkantha 5500, Narmada 4700, Tapi 1700 95 percent maize has been sown in 251100 hectares till July 19, 2021.

Harms farmers in 70 countries around the world. Yet the expansion is not decreasing in the tribal districts of Gujarat.

It has been cultivated for many years. In tribal areas, farmers destroy their crops before they realize it. Where 25 tonnes of maize was grown, 10 tonnes are hardly produced.

Destruction started in 4 years
Four years ago the army attacked and destroyed the corn crop in Africa. In May 2018, Pran was seen in Shivamogga, Karnataka. This is followed by Tamil Nadu, Kerala, Andhra Pradesh, Telangana, Maharashtra, Madhya Pradesh, Odisha, West Bengal, Gujarat, Chhattisgarh, Rajasthan, Jharkhand, Mizoram, Manipur, Nagaland, Tripura, Meghalaya, Arunachal Pradesh, Bihar, Uttar Pradesh and Sikkim. It is now everywhere except Kashmir. Because she can’t stand the cold anymore.

Can fly up to 100 km
It attacks like an army that can travel several hundred kilometers in a single night. It spreads rapidly. Air expands as it moves. Caterpillar-born butterflies can fly over 100 kilometers in search of host plants.

It can be controlled till the second lesson. But after reaching the third stage, it is very difficult to control them.

This is a disaster in a state with a favorable climate like Gujarat. The maize crop in Punjab has been cleared. It also increases as the heat rises. dies in the cold.

Military eagle comes high on corn, if corn is not found it can strike cane. In the absence of sugarcane, 190 crops like jowar, bajra, ragi, rice, wheat, grass get damaged.

According to the Ministry of Agriculture, maize was sown last year. 63.80 lakh hectares, while this time maize has been sown in 58.86 hectares.

Last year and this year the area under maize cultivation was one lakh hectare
Madhya Pradesh 13.83 – 13.25
Karnataka 10.32 – 9.81
Uttar Pradesh 6.00 – 6.42
Maharashtra 5.32 – 7.80
Rajasthan 5.20 – 6.78
Bihar 2.70 – 3.40
HP 2.65 – 2.82
Telangana 1.89 – 0.38
Total Area 58.86 – 63.80[:hn]गांधीनगर, 25 जुलाई 2021
पिछले कई वर्षों से मक्के की खेती कर रहे किसान फॉल आर्मीवर्म के गिरने से परेशान हैं. ज्यादातर राज्यों में इस बार बीमारी के प्रकोप के कारण मक्के की फसल में गिरावट आ रही है। मक्के की खेती का रकबा कम हो गया है, पिछले साल आर्मीवर्म के कारण किसानों को काफी नुकसान उठाना पड़ा था। गुजरात में उत्पादन कम हुंआ है मगर आदिवासी विस्तार में खेत कम नहीं हुंआ है।

उत्पादन घट रहा है
हालांकि गुजरात के 6 आदिवासी जिलों में मक्के की खेती इस बार घटने के बजाय बढ़ी है. पिछले साल 19 जुलाई 2020 को 2.36 लाख हेक्टेयर में बोया गया था, इस तिथि को 2021 में 2.51 लाख हेक्टेयर में मक्का लगाया गया है. आमतौर पर मानसून में 3 लाख हेक्टेयर में बुवाई की जाती है। इस वर्ष 3 लाख हेक्टेयर से अधिक पौधे लगाने की उम्मीद है।

आर्मिवोर्म से पहले दो गुना उत्पादन
2014 तक 3 साल में औसतन 2.26 लाख हेक्टेयर में बुवाई की गई। 1995-96 में 3.78 लाख हेक्टेयर, 1996-97, 1997-98 में 4 लाख हेक्टेयर में बुवाई की गई। उत्पादन क्रमशः 3.74 लाख टन से बढ़कर 6.58 लाख टन हो गया।

कम उत्पादन
2018-19 में 3.10 लाख हेक्टेयर में उत्पादन 5.50 लाख टन था। 2020-21 में 3 लाख हेक्टेयर में उत्पादन 4.81 लाख टन होने की उम्मीद थी। 1995-96 में उत्पादकता 991 किग्रा थी। उत्पादकता में 1601 किलोग्राम की वृद्धि के बावजूद उत्पादन घट रहा है। यहां तक ​​कि रोपण क्षेत्र भी कम नहीं होता है।

इस प्रकार यह स्पष्ट है कि आदिवासी क्षेत्रों में जहां मक्का खाया जाता है और अधिक उगाया जाता है। भले ही खेती का रकबा कम नहीं हो रहा है, लेकिन उत्पादन घट रहा है।

जिलों में विस्तार
मिलिट्री कैटरपिलर ने गुजरात के अलावा अन्य राज्यों में कहर बरपा रखा है। लेकिन सैन्य कैटरपिलर गुजरात के आदिवासी इलाकों तक नहीं पहुंचे हैं जो पहाड़ों से जुड़े हुए हैं। गुजरात दाहोद 110500, पंचमहल 51400, महिसागर 19700, छोटाउदेपुर 21900, अलवल्ली 24400, बावकांठा 5500, नर्मदा 4700, तापी 1700 का 95 प्रतिशत मक्का 19 जुलाई 2021 तक 251100 हेक्टेयर में बोया जा चुका है।

दुनिया भर के 70 देशों में किसानों को नुकसान पहुँचाता है। फीर भी गुजरात के आदिवासी जिल्लो में विस्तार कम नहीं हो रहाहै।

कई सालों से इसकी खेती की जाती है। आदिवासी क्षेत्रों में किसान अपनी फसल को महसूस करने से पहले ही नष्ट कर देते हैं। जहां 25 टन मक्का उगाया जाता था, वहीं 10 टन मुश्किल से पैदा होता है।

4 साल में शुरू हुआ विनाश
4 साल पहले अफ्रीका में मकई की फसल पर सेना ने हमला किया और उसे नष्ट कर दिया। मई 2018 में, प्रण को कर्नाटक के शिवमोग्गा में देखा गया था। इसके बाद तमिलनाडु, केरल, आंध्र प्रदेश, तेलंगाना, महाराष्ट्र, मध्य प्रदेश, ओडिशा, पश्चिम बंगाल, गुजरात, छत्तीसगढ़, राजस्थान, झारखंड, मिजोरम, मणिपुर, नागालैंड, त्रिपुरा, मेघालय, अरुणाचल प्रदेश, बिहार, उत्तर प्रदेश और सिक्किम… यह कश्मीर को छोड़कर अब हर जगह आ गया है। क्योंकि वह अब ठंड बर्दाश्त नहीं कर सकती।

100 किमी तक उड़ सकता है
यह एक सेना की तरह हमला करता है जो एक ही रात में कई सौ किलोमीटर की यात्रा कर सकती है। यह तेजी से फैलता है। हवा चलने के साथ ही फैलती है। कैटरपिलर में जन्मी तितलियाँ मेजबान पौधों की तलाश में 100 किलोमीटर से अधिक की दूरी तक उड़ सकती हैं।

इसे दूसरे पाठ तक नियंत्रित किया जा सकता है। लेकिन तीसरे चरण में पहुंचने के बाद इन पर काबू पाना बेहद मुश्किल होता है।

गुजरात जैसे अनुकूल माहौल वाले राज्य में यह आपदा है। पंजाब में मक्का की फसल साफ हो गई है। गर्मी बढ़ने पर यह भी बढ़ता है। ठंड में मर जाता है।

मिलिट्री चील मकई पर अधिक आती है, अगर मकई नहीं मिली तो यह बेंत में प्रहार कर सकती है। गन्ना उपलब्ध न होने पर ज्वार, बाजरा, रागी, चावल, गेहूं, घास जैसी 190 फसलों को नुकसान पहुंचता है।

कृषि मंत्रालय के मुताबिक पिछले साल मक्का की बुवाई की गई थी। 63.80 लाख हेक्टेयर, जबकि इस बार 58.86 हेक्टेयर में मक्के की बुवाई की गई है.

पिछले साल और इस साल मक्के की खेती का रकबा एक लाख हेक्टेयर था
मध्य प्रदेश 13.83 – 13.25
कर्नाटक 10.32 – 9.81
उत्तर प्रदेश 6.00 – 6.42
महाराष्ट्र 5.32 – 7.80
राजस्थान 5.20 – 6.78
बिहार 2.70 – 3.40
एचपी 2.65 – 2.82
तेलंगाना 1.89 – 0.38
कुल क्षेत्रफल 58.86 – 63.80[:]