[:gj]લોકડાઉનમાં nitrogen oxideનું પ્રમાણ 30 ટકા વધ્યું, કારણો શોધવા સરકારને કહેવાયું[:en]Nitrogen oxide levels have increased up to 30 per cent in lockdown, government was asked to find out the reason[:hn]लॉकडाउन में नाइट्रोजन ऑक्साइड का स्तर 30 फीसदी तक बढ़ गया है, सरकार से इसके कारणों का पता लगाने को कहा गया[:]

[:gj]ગુજરાત પ્રદૂષણ નિયંત્રણ બોર્ડ દ્વારા Study of State of Environment, Gujarat, during Covid-019 National Lock Down, April-2020 રીપોર્ટમાં માત્ર Ambient Air Qualityનો અભ્યાસ જ કરવામાં આવ્યો છે. જે રીપોર્ટના આધારે અમે નીચે મુજબના અવલોકનો કર્યા છે. આ અભ્યાસમાં જે હેતુઓમાં બતાવ્યા છે તે પ્રમાણે વર્ગીકરણ અને ભવિષ્યમાં એક્શન પ્લાન બનાવવાની તાતી આવશ્યકતા છે. એમ પર્યારણ મિત્રના મહેશ પંડ્યાએ સરકારે કહ્યું છે.

ગુજરાત પ્રદૂષણ નિયંત્રણ બોર્ડના ચેરમેન મુકેશ પૂરી (આઈએએસ)ને કડક શબ્દોમાં લખેલા પત્રમાં કેટલાંક વાંધાઓ ઉઠાવવામાં આવ્યા છે.

31 જાન્યુઆરી 2020 ના રોજ વિશ્વ આરોગ્ય સંસ્થા ડબલ્યુ.એચ.ઓ. (WHO) દ્વારા પબ્લિક હેલ્થ ઈમરજન્સી ઓફ ઇન્ટરનેશનલ કન્સર્ન (PHEIC) જાહેર કરવામાં આવી. ત્યારબાદ, ભારતમાં ૨૨મી માર્ચના રોજ એક દિવસ માટે જનતા કરફ્યુ અને ૨૫ માર્ચથી લોકડાઉન જાહેર કરવામાં આવ્યું.

આ લોકડાઉન દરમિયાન મહદઅંશે વાહન વ્યવહાર ,ઉદ્યોગો તથા કોમર્શિયલ પ્રવૃતિઓ અટકી ગઇ. જેને લીધે પ્રદૂષણમાં નોંધપાત્ર ઘટાડો થયો ગુજરાત પ્રદૂષણ નિયંત્રણ બોર્ડ દ્વારા પાણી પ્રદૂષણ અને હવા પ્રદૂષણ નો અભ્યાસ હાથ ધરવામાં આવ્યો. એપ્રિલ મહિનામાં હવા પ્રદૂષણ નો અભ્યાસ કરવામાં આવ્યો

હવા પ્રદૂષણના અભ્યાસ માટે પાંચ પેરામીટર લેવામાં આવ્યા .જેમાં (1) pm10, (2) pm 2.5, (3) કાર્બન મોનોક્સાઈડ(CO), (4) સલ્ફર ડાયોક્સાઇડ (SO2) અને oxides of nitrogen

પ્રદૂષણ નિયંત્રણ બોર્ડ દ્વારા જનતા કરફ્યુ ના એક અઠવાડિયા પહેલાં તથા જનતા કરફ્યુ અને લોકડાઉન દરમિયાન એક અઠવાડિયા સુધી continuous એમ્બિયન્ટ એર ક્વોલિટી મોનીટરીંગ સિસ્ટમ દ્વારા ગાંધીનગર વટવા મણીનગર અંકલેશ્વર અને વાપી જેવા સ્થળોએ કરવામાં આવ્યું

ત્યારબાદ લોકડાઉન પહેલાંની અને પછીની સ્થિતિનું વિશ્લેષણ કરવામાં આવ્યું

ગાંધીનગરની પરિસ્થિતિ જોઈએ તો લોકડાઉન પહેલાં પણ પ્રદૂષણ નિયંત્રણ હતું અને લોકડાઉન દરમિયાન પરિસ્થિતિ સુધરી અલબત્ત nitrogen oxide નું પ્રમાણ પહેલા કરતા 30 ટકા જેટલું વધ્યું જેનું કારણ શોધવાની જરૂર છે.

મણિનગર ખાતે લોકડાઉન પહેલા pm10 જે નિયત માત્રા કરતાં વધારે હતું (123 mg /m3) જેમાં ઘટાડો થયો અને નિયત માત્રામાં પરિણામ આવ્યું. જોકે કાર્બન મોનોક્સાઈડ નું પ્રમાણ થોડુંક વધુ તેનું પણ કારણ શોધવું જોઈએ. એકંદરે મણિનગર ખાતે lockdown દરમિયાન વાતાવરણમાં ની હવા શુદ્ધ થઈ

વટવા ખાતે pm10 નિયત માત્રા કરતાં ઘણું વધારે હતું (146mg /m3). જેમાં નોંધપાત્ર ઘટાડો જોવા મળ્યો એકંદરે વટવાની હવા લોકડાઉન દરમિયાન શુદ્ધ થઈ

તેવી જ રીતે અંકલેશ્વર અને વાપીમાં પણ pm10 નું પ્રમાણ ઘણું વધારે હતું જે લોકડાઉન દરમિયાન નિયત માત્રા ની અંદર આવ્યું

આ અભ્યાસ અહેવાલના આધારે પ્રદૂષણ નિયંત્રણ બોર્ડે વિવિધ નિસ્બત ધારકોના મંતવ્યો લઈને સર્વાંગી હવા પ્રદૂષણ નિયંત્રણ એક્શન પ્લાન બનાવવાની માગણી કરીએ છીએ.

આ અંગેની જાણ ગુજરાત પ્રદૂષણ નિયંત્રણ બોર્ડના સભ્ય સચિવ એ.વિ. શાહને કરી છે.[:en]Only Ambient Air Quality has been studied in the Study of State of Environment, Gujarat, during Covid-019 National Lock Down, April-2020 report by Gujarat Pollution Control Board. Based on the report we have made the following observations. There is an urgent need to categorize and create future action plans as shown in the objectives of this study. This has been said by Mahesh Pandya, an environmental friend.

The letter, written to Gujarat Pollution Control Board chairman Mukesh Puri (IAS) in strong terms, raised some objections.

On 31 January 2020, the World Health Organization (WHO) Declared a Public Health Emergency of International Concern (PHEIC) by the WHO. Subsequently, a one-day public curfew was declared in India on March 9 and a lockdown was declared from March 8.

Vehicles, businesses and commercial activities were largely halted during the lockdown. Due to which the pollution was significantly reduced. Gujarat Pollution Control Board conducted a study on water pollution and air pollution. Air pollution was studied in April

Five parameters were taken for the study of air pollution.

Pollution Control Board conducted continuous ambient air quality monitoring system for one week before Janata Curfew and for one week during Janata Curfew and Lockdown at places like Gandhinagar Vatva Maninagar Ankleshwar and Vapi.

The situation before and after the lockdown was then analyzed

If we look at the situation in Gandhinagar, there was pollution control even before the lockdown and during the lockdown, the situation improved.

Pm10 before the lockdown at Maninagar which was higher than the prescribed dose (123 mg / m3) which decreased and resulted in the prescribed dose. However, a little more carbon monoxide should be found. Overall the air in the atmosphere was purified during the lockdown at Maninagar

Pm10 at Vatva was much higher than the prescribed dose (146mg / m3). In which there was a significant decrease in the overall air of Vatva was purified during the lockdown

Similarly, Ankleshwar and Vapi also had high PM10 which came within the prescribed range during the lockdown.

Based on this study report, we demand that the Pollution Control Board formulate a comprehensive air pollution control action plan based on the views of various stakeholders.

Member Secretary of Gujarat Pollution Control Board A.V. Shah has done.[:hn]गुजरात प्रदूषण नियंत्रण बोर्ड की लॉक डाउन के दौरान केवल एंबिएंट एयर क्वालिटी का अध्ययन स्टेट ऑफ एनवायरनमेंट, गुजरात में किया गया है। रिपोर्ट के आधार पर हमने कंई अवलोकन किए हैं। इस अध्ययन के उद्देश्यों में दिखाए गए अनुसार भविष्य की कार्य योजनाओं को वर्गीकृत करने और बनाने की तत्काल आवश्यकता है। यह बात पर्यावरण मित्र महेश पंड्या ने सरकार को पत्र लीख कर कही है।

गुजरात प्रदूषण नियंत्रण बोर्ड के अध्यक्ष मुकेश पुरी (IAS) को कड़े शब्दों में लिखे गए पत्र ने कुछ आपत्तियां जताईं।

31 जनवरी 2020 को, विश्व स्वास्थ्य संगठन (WHO) WHO द्वारा अंतर्राष्ट्रीय चिंता (PHEIC) के एक सार्वजनिक स्वास्थ्य आपातकाल की घोषणा की। इसके बाद, 9 मार्च को भारत में एक दिवसीय सार्वजनिक कर्फ्यू घोषित किया गया और 8 मार्च से तालाबंदी की घोषणा की गई।

लॉकडाउन के दौरान वाहनों, व्यवसायों और वाणिज्यिक गतिविधियों को काफी हद तक रोक दिया गया था। जिसके कारण प्रदूषण में काफी कमी आई। गुजरात प्रदूषण नियंत्रण बोर्ड ने जल प्रदूषण और वायु प्रदूषण पर एक अध्ययन किया। वायु प्रदूषण का अध्ययन अप्रैल में किया गया था

वायु प्रदूषण के अध्ययन के लिए पांच पैरामीटर लिए गए थे।[:]