[:gj]સરકારે મગની ટેકાના ભાવે ખરીદી ન કરતાં ખેડૂતોને એક કિલોએ 35ની ખોટ[:en]Farmers lose Rs 35 per kg due to non-buying of mung on support price in Gujarat[:hn]गुजरात में समर्थन मूल्य पर मुंग नहीं खरीदने से किसानों को 35 रुपये प्रति किलो का नुकसान[:]

[:gj]ગાંધીનગર, 9 જૂન 2021

મગના ઉનાળું વાવેતરમાં ખેડૂતોને ભાવ ન મળવાના કારણે કરોડોનું નુકસાન ગયું છે. રાજ્ય સરકારે ટેકાના ભાવે ખરીદી ન કરતાં ટેકા કરતાં પણ નીચા ભાવે ખેડૂતો વેચી રહ્યાં છે. 60 હજાર હેક્ટરમાં 3.60 કરોડ કિલો મગ પાકવાની ધારાણા છે. એક કિલોના 95 ભાવ મળતો જોઈતો હતો. તેના સ્થાને એક કિલોના રૂ.60 માંડ મળે છે. આમ એક કિલોએ રૂપિયા 35ની ખોટ જઈ રહી છે. કુલ ખોટ રૂ.126 કરોડની ખોટ ગણી શકાય છે.

કૃષિ વિભાગના અધિકારીએ જણાવ્યું હતું કે, આ વર્ષે ઊનાળું વાવેતર ગયા વર્ષ 2020ના 45 હજાર હેક્ટરથી 185 ટકા વધીને 2021ના ઉનાળામાં 60 હજાર હેક્ટર થયું હતું. છેલ્લા 3 વર્ષની સરેરાશ 32 હજાર હેક્ટર વાવેતરની રહી છે. તેનાથી બે ગણું વાવેતર થયું હતું. સરકારે ખરીદી કરી નથી.

મગનો 20 કિલોનો માર્ચ 2021નો ભાવ 1600-1700ની આસપાસ હતો. તેથી ખેડૂતોએ વાવેતર વધારી દીધું અને સરકારે ઉપગ્રહની મદદથી ખેડૂતોને વાવેતર કરવા કે ન કરવાની સલાહ પણ આપી ન હતી. તેથી વાવેતર વધી ગયું હતું.

હાલ મગની આવક શરૂ થતાં જ વેપારીઓએ 1600ના ભાવમાં 25 ટકા ગાબડું પાડીને રૂ.400 ઘટાડીને 1200 કરી દીધા છે.

રાજ્યમાં સૌથી વધું વાવેતર જૂનાગઢમાં 9000 હેક્ટર, સોમનાથમાં 6800, પોરબંદરમાં 3400 હેક્ટરમાં વાવેતર થયું હતું. આ 3 જિલ્લાના ખેડૂતો ભાવફેર અને વાવાઝોડાના કારણે પીટાઈ ગયા છે.

સૌરાષ્ટ્રના 11 જિલ્લામાં 28 હજાર હેક્ટર, દક્ષિણમાં 4300 હેક્ટર, મધ્ય ગુજરાતમાં 3200 હેક્ટર અને ઉત્તર ગુજરાતમાં 2600 હેક્ટર વાવેતર થયા હતા. આમ સૌરાષ્ટ્રમાં રાજ્યના કુલ મગના વાવેતરના 50 ટકા વાવેતર થયા હતા. જ્યાં વાવાઝોડું આવતાં મગનો પાક ખરાબ થઈ ગયો હતો.

2015-16થી 2019-20માં ખરીફ અને રવિનું દેશમાં સરેરાશ 500 કિલોનું ઉત્પાદન હેક્ટરે મળીલું છે. 21 લાખ ટન ઉત્પાદન અને 43 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર થતાં રહ્યાં છે. જેમાં ગુજરાતમાં 571 કિલોની ઉત્પાદરકતા મળે છે. 3 ઋતુમાં થઈને 1.35 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર થાય છે. જેમાં 78 હજાર ટન ઉત્પાદન સરેરાશ થાય છે.

દેશના 7 રાજ્યો એવા છે કે જ્યાં હેક્ટરે 1 હજાર કિલો મગ પાકે છે. પણ ગુજરાતમાં તેનાથી  અડધી ઉત્પાદકતા મળે છે. જેમાં ખેડૂતોને મોટો માર પડે છે. સારા બિયારણો ગુજરાતમાં વિકસાવવાની જરૂર છે. કારણ કે ટોપના રાજ્યોમાં ગુજરાતનું ક્યાંય સ્થાન નથી.[:en]Gandhinagar, 9 June 2021

Crores have been lost due to the non-availability of prices to the farmers in the sowing of mugs in summer. Farmers are selling at support prices at prices even lower than the state government’s purchases. This is expected to produce 36 million kg of mugs in 60 thousand hectares. The price should have been 95 per kg. Instead, one hardly gets Rs 60 per kg. In this way, there is a loss of Rs 35 per kg. The total loss can be considered as a loss of Rs 126 crore.

An agriculture department official said summer planting this year has increased from 45,000 hectares in 2020 to 60,000 hectares in summer 2021. In the last 3 years, on an average 32 thousand hectares have been sown. This doubled the planting. The government has not bought

The price of 20 kg mug in March 2021 was around 1600-1700. So the farmers increased the planting and the government did not even advise the farmers to plant saplings with the help of satellite. So the planting was over.

Currently, traders have reduced the price of 1600 from Rs 400 to Rs 1,200 with the start of revenue.

The maximum area in the state was 9000 hectares in Junagadh, 6800 hectares in Somnath, and 3400 hectares in Porbandar. The farmers of these 3 districts are suffering from inflation and storm.

28,000 hectares were planted in 11 districts of Saurashtra, 4300 hectares in South, 3200 hectares in Central Gujarat, and 2600 hectares in North Gujarat. Thus, Saurashtra accounted for 50 percent of the total Muga cultivated in the state. Where the storm had damaged the mug crop.

The average production of Kharif and Ravi in ​​the country from 2015-16 to 2019-20 is 500 kg per hectare. 21 lakh tonnes produced and planted in 43 lakh hectares. In which the productivity of 571 kg is found in Gujarat. Planted in 3 seasons in 1.35 lakh hectare. In which the average production is 78,000 tonnes.

There are 7 states in the country where 1000 kg of the mug is harvested per hectare. But in Gujarat, it gets half the productivity. In which the farmers have been hit hard. There is a need to develop good seeds in Gujarat. Because Gujarat has no place among the top states.[:hn]गांधीनगर, 9 जून 2021

गर्मियों में मगों की बुवाई में किसानों को भाव नहीं मिलने से करोड़ों का नुकसान हुआ है. किसान समर्थन मूल्य पर राज्य सरकार की खरीद से भी कम दामों पर बेच रहे हैं। इससे 60 हजार हेक्टेयर में 3.60 करोड़ किलोग्राम मग का उत्पादन होने की उम्मीद है। कीमत 95 प्रति किलो होनी चाहिए थी। इसके बजाय, किसी को मुश्किल से 60 रुपये प्रति किलो मिलते हैं। इस तरह 35 रुपये प्रति किलो का नुकसान हो रहा है। कुल नुकसान को 126 करोड़ रुपये का नुकसान माना जा सकता है।

कृषि विभाग के एक अधिकारी ने कहा कि इस साल ग्रीष्मकालीन रोपण 2020 में 45,000 हेक्टेयर से बढ़कर 2021 की गर्मियों में 60,000 हेक्टेयर हो गया है। पिछले 3 साल में औसतन 32 हजार हेक्टेयर में बुवाई की गई है। इससे रोपण दोगुना हो गया। सरकार ने नहीं खरीदा है।

मार्च 2021 में 20 किलो मग की कीमत लगभग 1600-1700 थी। इसलिए किसानों ने रोपण बढ़ा दिया और सरकार ने किसानों को सैटेलाइट की मदद से पौधे लगाने की सलाह भी नहीं दी। इसलिए रोपण समाप्त हो गया था।

वर्तमान में, व्यापारियों ने राजस्व की शुरुआत के साथ 1600 की कीमत को 400 रुपये से घटाकर 1,200 रुपये कर दिया है।

राज्य में सबसे ज्यादा रकबा जूनागढ़ में 9000 हेक्टेयर, सोमनाथ में 6800 हेक्टेयर और पोरबंदर में 3400 हेक्टेयर था. इन 3 जिलों के किसान महंगाई और तूफान से बेहाल हैं।

सौराष्ट्र के 11 जिलों में 28,000 हेक्टेयर, दक्षिण में 4300 हेक्टेयर, मध्य गुजरात में 3200 हेक्टेयर और उत्तरी गुजरात में 2600 हेक्टेयर में रोपे गए। इस प्रकार, सौराष्ट्र में राज्य में कुल मुगा की खेती का 50 प्रतिशत हिस्सा था। जहां आंधी ने मग की फसल को नुकसान पहुंचाया था।

2015-16 से 2019-20 तक देश में खरीफ और रवि का औसत उत्पादन 500 किलो प्रति हेक्टेयर है। 21 लाख टन उत्पादन और 43 लाख हेक्टेयर में लगाया गया है। जिसमें गुजरात में 571 किलो की उत्पादकता पाई जाती है। 1.35 लाख हेक्टेयर में 3 मौसम में रोपा गया। जिसमें 78 हजार टन उत्पादन औसत है।

देश में 7 राज्य ऐसे हैं जहां प्रति हेक्टेयर 1 हजार किलो मग काटा जाता है। लेकिन गुजरात में इसे आधी उत्पादकता मिलती है। जिसमें किसानों को भारी मार पड़ी है। गुजरात में अच्छे बीज विकसित करने की जरूरत है। क्योंकि गुजरात का शीर्ष राज्यों में कोई स्थान नहीं है।[:]