[:gj]શેરડીની સેન્દ્રીય ખેતીથી હેક્ટરે 2.50 લાખનો નફો મળી શકે છે: સંશોધન કરનાર કૃષિ વૈજ્ઞાનિકની ભલામણ[:en]Recommended for the first time by doing agricultural scientific research of Gujarat for organic farming of sugarcane, profit of 2.50 lakh per hectare[:hn]गन्ने की जैविक खेती के लिए गुजरात के कृषि वैज्ञानिक अनुसंधान करके पहली बार अनुशंसित, 2.50 लाख प्रति हेक्टेयर का मुनाफा [:]

[:gj]ગાંધીનગર, 2 સપ્ટેમ્બર 2020

કૃષિ વિભાગે 2015માં સેન્દ્રિય ખેતી નીતિ જાહેર કર્યા બાદ તેનો ખેતરમાં કઈ રીતે અમલ કરવો તેના પ્રયોગો શરૂ થયા બાદ હવે કુદરતી ખેતીને વૈજ્ઞાનિક આધાર આપવાનું શરૂં થયું છે. આવો પ્રથમ આધાર નવસારી કૃષિ વિશ્વ વિદ્યાલયે લાંબા સંશોધનો અને પ્રયોગો બાગ આપ્યો છે.

સેન્દ્રિય ખેતીમાં નવસારી કૃષિ યુનિવર્સિટીએ કેટલાંક સંશોધનો કર્યા છે. જેમાં શેરડીની સેન્દ્રિય ખેતી અંગે પ્રયોગો કરીને કેટલીક બાબતો શોધી કાઢી છે. તે પ્રયોગોના આધારે ખેડૂતોને પહેલી વખત વૈજ્ઞાનિક આધારે સંશોધન કરીને ભલામણ કરી છે. સેન્દ્રિય ખેતીમાં વધુ ઉત્પાદન અને સારું વળતર મેળવવા માટે શેરડીની 3 જાતો જાહેર કરી છે. ખાંડ માટે સીઓએન 05072, ગોળ માટેની જાત સીઓએન 05071 જાત તથા ગોળ માટે સીઓ 62175 જાતો વાવવી. આમ સેન્દ્રિય ખેતી માટે ઘણાં વર્ષોના અખતરા પછી આ ભલામણ કરવામાં આવી છે. દક્ષિણ ગુજરાતના આદિવાસી પૂર્વ પટ્ટીની ડુંગરાળ જમીન સેન્દ્રિય ખેતી માટે શ્રેષ્ઠ છે. નવસારી કૃષિ વિશ્વ વિદ્યાલયે 2019 સુધી પ્રયોગો કરીને જમીન વિજ્ઞાન અને કૃષિ રસાયણશાસ્ત્ર વિભાગ દ્વારા ભલામણ કરી છે.

સેન્દ્રિય ખેતી શું છે

રસાયણો વગરની કુદરતી રીતે થતી ખેતી તે સેન્દ્રિય ખેતી છે.
કુદરત માટે અજાણ્યા એવ જીએમઓ, રાસાયણિક ખાતર, જંતુનાશકો, જીવાણુ કે પદાર્થોનો ઉપયોગ કરાતો નથી. સેન્દ્રિય ખેતી જમીન, વનસ્પતિ, પ્રાણી, મનુષ્ય અને પૃથ્વીનું આરોગ્ય જળવાય એવી હોવી જોઈએ. ગુજરાતમાં 2015થી સેન્દ્રિય ખેતી નીતિ જાહેર કરી છે. ભારતમાં 9 રાજ્યોએ સેન્દ્રિય ખેતી નીતિ જાહેર કરી છે, જેમાં ગુજરાત, કેરળ,આંધ્રપ્રદેશ, હિમાચલ પ્રદેશ, સિક્કીમ, મિઝોરમ, મધ્ય પ્રદેશ અને નાગાલેન્ડ છે.

કયા જિલ્લામાં સેન્દ્રિય થઈ શકે

1 કરોડ હેક્ટર ખેતીની જમીન 47 ટકા ખેડૂતો પાસે છે. જે સરેરાશ 2.11 હેક્ટર એક ખેડૂત પાસે આવે છે. સેન્દ્રિય ખેતીમાં રાસાયણિક ખાતર અને જંતુનાશકો વપારા નથી. ગુજરાતમાં રાસાયણિક ખાતરોના ઓછા વપરાશવાળા વિસ્તારો ડુંગરાળ છે. જે 57 ટકા જમીન ધરાવે છે.

વધુ વાંચો: ખારી જમીન પર મીઠી ખારેક થવા લાગી

રાજયનો પૂર્વ ભાગ જેમાં સાબરકાંઠા, અરવલ્લી, દાહોદ, પંચમહાલ, છોટાઉદેપુર, નર્મદા, સુરત, તાપી, ડાંગ અને વલસાડ જીલ્લા છે, જે સેન્દ્રિય ખેતી માટેનો સૌથી યોગ્ય વિસ્તાર છે.

નવસારી કૃષિ યુનિવર્સિટીની ભલામણો

શેરડીની 120 સેમીના રોપણી અંતરે, બે આંખના ટુકડાને એસીટોબેક્ટર, પીએબી, કેએમબી જેવા બાયો ફર્ટીલાઈઝર તેમજ ટ્રાયકોડર્મા અને સ્યુડોમોનાસ જેવી બાયોપેસ્ટીસાઈડ દરેકનાં 0.5 ટકા દ્રાવણમાં 20 મીનીચ સુધી બોળીને રોપવા ભલામણ છે. પાયામાં 3.4 ટન નાડેપ કમ્પોસ્ટ અને 2.4 ટન વર્મીકમ્પોસ્ટ એક હેક્ટરે આપવું. રોપણીના 45 દિવસ પછી 3.3 ટન નાડેપ કમ્પોસ્ટ અને 2.4 ટન વર્મીકમ્પોસ્ટ એક હેક્ટરે આપવું. રોપણીના 90 દિવસ પછી 3.3 ટન નાડેપ કમ્પોસ્ટ અને 2.3 ટન વર્મીકમ્પોસ્ટ એક હેક્ટરે આપવું.

રોપણીના 30-45 દિવસ બાદ 0.5 ટકા એસીટોબેક્ટરના દ્રાવણનો છંટકાવ કરવો. રોપણી બાદ 900 લિટર જીવામૃત પિયત પાણી સાથે 3 સરખા હપ્તામાં 45, 90, 120 દિવસે એક હેક્ટરે આપવું.

5 કિલો અથવા લિટર પ્રતિ હેક્ટરે ટ્રાયકોડર્મા અને સ્યુડોમોનાસને પાળા ચઢાવતી વખતે આપવું.
ખેડૂતો જો આટલું કરે તો ઉત્પાદનમાં ચોખ્ખો નફો એક હેક્ટરે રૂ.2.55 લાખથી 2.88 લાખ સુધી થઈ શકે છે. શેરડીની 3 જાતોમાં એક હેક્ટરે ખર્ચ રૂ.1.53 લાખ આવે છે. ખાંડ માટે સીઓએન 05072 જાતનું એક હેક્ટરે 141 કિલો મળે છે. ગોળ માટે સીઓએન 05071 જાતમાં 130.6 કિલો તથા ગોળ માટે સીઓ 62175 જાતમાં 134.8 કિલો ઉત્પાદન મળે છે.

વધુ વાંચો: ગોબરગેસ શું છે? આખા ઘરને અને આખા ગુજરાતને મફત રાંધણ ગેસની યોજના આવી છે.

[:en]Gandhinagar, 2 September 2020

In 2015 in Gujarat, the Department of Agriculture announced the Organic Farming Policy and started experimenting on how to implement it in the region, now it has started giving scientific support to natural farming. Navsari Krishi Vishwa Vidyalaya has given long research and experiments the first such basis.

Navsari Agricultural University has done some research in organic farming. In which some things have been discovered along with organic farming of sugarcane. For the first time, sugarcane farmers have been recommended to sugarcane farm on scientific basis on the basis of experiments. Organic farming has announced 3 varieties of sugarcane for higher production and better returns. Planting of CON 05072 variety for sugar, CON 05071 variety for jaggery and CON 62175 variety for jaggery.

Thus it has been recommended after many years of experimentation for organic farming. The hilly soil of the tribal eastern belt of South Gujarat is ideal for organic farming. Navsari Agricultural University has conducted experiments till 2019 and has been recommended by the Department of Soil Science and Agrochemicals.

What is organic

Organic farming is a naturally occurring farming without chemicals.
GMOs, chemical fertilizers, pesticides, germs or substances unfamiliar with nature are not used. Organic farming should maintain the health of soil, flora, fauna, humans and earth. Gujarat has announced an organic farming policy from 2015.

Read More: The saline soil started to harvest sweet dates in Gujarat

Nine states of India have declared organic farming policy including Gujarat, Kerala, Andhra Pradesh, Himachal Pradesh, Sikkim, Mizoram, Madhya Pradesh and Nagaland.

In which district can it be synthesized?

In Gujarat, 47 lakh farmers own 10 million hectares of agricultural land. 2.11 ha on average per farmer. Chemical fertilizers and pesticides are not used in organic farming. The low use areas of chemical fertilizers in Gujarat are hilly. Which has 57 percent of the total agricultural land of the state. The districts of Sabarkantha, Aravalli, Dahod, Panchmahal, Chotaudepur, Narmada, Surat, Tapi, Dang and Valsad in the eastern part of the state are the most suitable areas for organic farming.

Recommendations of Navsari Agricultural University

At a distance of 120 cm from the cane, it is recommended to plant two eye pieces by immersing them in 0.5% solution of acetobacter, PAB, KMB as well as biofertilizers such as Trichoderma and Pseudomonas for 20 minutes each. Provide 3.4 tonnes of NADAP manure and 2.4 tonnes vermicompost per hectare on the basis. Apply 3.3 tonnes of Nadep compost and 2.4 tonnes of vermicompost per hectare 45 days after planting. Apply at the rate of 3.3 tonnes of Nadep manure and 2.3 tonnes of vermicompost per hectare 90 days after planting.

Spray 0.5% Acetobacter solution 30-45 days after planting. Apply 900 liters of sterile irrigation water in 3 liter installments per hectare at 45, 90, 120 days after planting.
Trichoderma and Pseudomonas at the rate of 5 kg / liter per hectare at the time of application.

If farmers do so, the net profit on production can go from Rs 2.55 lakh to Rs 2.88 lakh per hectare. The cost per hectare of 3 varieties of sugarcane is Rs 1.53 lakh. For sugar, the CON05072 variety yields 141 kg per hectare. The yield of jaggery is 130.6 kg in con 05071 variety for jaggery and 134.8 kg in CO 62175 variety for jaggery.

Read More: The Gobar plant is a free cooking gas scheme for the entire house and the entire Gujarat.

[:hn]गांधीनगर, 2 सप्टेम्बर 2020

गुजरात में 2015 में कृषि विभाग ने जैविक खेती नीति की घोषणा की और इस क्षेत्र में इसे कैसे लागू किया जाए, इस पर प्रयोग करना शुरू कर दिया, अब इसने प्राकृतिक खेती को वैज्ञानिक समर्थन देना शुरू कर दिया है। नवसारी कृषि विश्व विद्यालय ने लंबे अनुसंधान और प्रयोगों को ऐसा पहला आधार दिया है।

नवसारी कृषि विश्वविद्यालय ने जैविक खेती में कुछ शोध किए हैं। जिसमें गन्ने की जैविक खेती के साथ कुछ चीजें खोजी गई हैं। किसानों को पहली बार प्रयोगों के आधार पर वैज्ञानिक आधार पर खेत के लिये सिफारिश की गई है। जैविक खेती ने अधिक उत्पादन और बेहतर रिटर्न पाने के लिए गन्ने की 3 किस्मों की घोषणा की है। चीनी के लिए कॉन 05072 किस्म, गुड़ के लिए CON 05071 किस्म और गुड़ के लिए CO 62175 किस्म का रोपण। इस प्रकार जैविक खेती के लिए कई वर्षों के प्रयोग के बाद यह सिफारिश की गई है। दक्षिण गुजरात के आदिवासी पूर्वी बेल्ट की पहाड़ी मिट्टी जैविक खेती के लिए आदर्श है। नवसारी कृषि विश्वविद्यालय ने 2019 तक प्रयोग किए हैं और मृदा विज्ञान और कृषि रसायन विभाग द्वारा सिफारिश की गई है।

ऑर्गेनिक क्या है

जैविक खेती रसायनों के बिना एक स्वाभाविक रूप से होने वाली खेती है।
जीएमओ, रासायनिक उर्वरक, कीटनाशक, रोगाणु या प्रकृति से अपरिचित पदार्थ का उपयोग नहीं किया जाता है। जैविक खेती से मिट्टी, वनस्पतियों, जीवों, मनुष्यों और पृथ्वी के स्वास्थ्य को बनाए रखना चाहिए।

और पढे: नमकीन मिट्टी में मीठी खारेक होने लगी

गुजरात ने 2015 से जैविक खेती नीति की घोषणा की है। भारत के नौ राज्यों ने गुजरात, केरल, आंध्र प्रदेश, हिमाचल प्रदेश, सिक्किम, मिजोरम, मध्य प्रदेश और नागालैंड सहित जैविक कृषि नीति घोषित की है।

इसे किस जिले में संश्लेषित किया जा सकता है?

गुजरात में 47 लाख किसानों के पास 1 करोड़ हेक्टेयर कृषि भूमि है। प्रति किसान औसतन 2.11 हेक्टेयर। जैविक खेती में रासायनिक उर्वरकों और कीटनाशकों का उपयोग नहीं किया जाता है। गुजरात में रासायनिक उर्वरकों के कम उपयोग वाले क्षेत्र पहाड़ी हैं। जिसके पास राज्य की कुल कृषि जमीन का 57 प्रतिशत हिस्सा है। राज्य के पूर्वी भाग में साबरकांठा, अरावली, दाहोद, पंचमहल, छोटाउदेपुर, नर्मदा, सूरत, तापी, डांग और वलसाड जिले जैविक खेती के लिए सबसे उपयुक्त क्षेत्र हैं।

नवसारी कृषि विश्वविद्यालय की सिफारिशे

बेंत से 120 सेंटीमीटर की दूरी पर, एसीटोबैक्टर, पीएबी, केएमबी के साथ-साथ ट्राइकोडर्मा और स्यूडोमोनास जैसे जैव उर्वरकों प्रत्येक के 0.5% समाधान में 20 मिनट तक डूबा कर दो आंख के टुकड़ों को रोपण करने की सिफारिश की जाती है। आधार पर 3.4 टन नाडेप खाद और 2.4 टन वर्मीकम्पोस्ट प्रति हेक्टेयर प्रदान करें। रोपण के 45 दिन बाद 3.3 टन नाडेप कम्पोस्ट और 2.4 टन वर्मीकम्पोस्ट प्रति हेक्टेयर की दर से लगायें। रोपण के 90 दिन बाद 3.3 टन नाडेप खाद और 2.3 टन वर्मीकम्पोस्ट प्रति हेक्टेयर की दर से लगायें।

रोपण के 30-45 दिन बाद 0.5% एसिटोबैक्टर घोल का छिड़काव करें। रोपण के बाद 45, 90, 120 दिनों पर प्रति हेक्टेयर 3 लीटर किस्तों में 900 लीटर बाँझ सिंचाई जल लागू करें। आवेदन के समय ट्राइकोडर्मा और स्यूडोमोनास 5 किलोग्राम / लीटर प्रति हेक्टेयर की दर से।

अगर किसान ऐसा करते हैं, तो उत्पादन पर शुद्ध लाभ 2.55 लाख रुपये से 2.88 लाख रुपये प्रति हेक्टेयर तक जा सकता है। गन्ने की 3 किस्मों की प्रति हेक्टेयर लागत 1.53 लाख रुपये है। चीनी के लिए, कॉन 05072 किस्म प्रति हेक्टेयर 141 किलोग्राम उपज देती है। गुड़ के लिए गुड़ की पैदावार कॉन 05071 किस्म में 130.6 किलोग्राम और गुड़ के लिए सीओ 62175 किस्म में 134.8 किलोग्राम है।

और पढे: गोबर प्लांट पूरे घर और पूरे गुजरात के लिए मुफ्त रसोई गैस की योजना है।

[:]