[:gj]ઉનાળામાં નર્મદા બંધની નહેરથી સિંચાઇ ન થઈ, નર્મદા જીવાદોરી ન બની[:en]No irrigation from Narmada dam canal in summer, Narmada no lifeline[:hn]गर्मी में नर्मदा बांध की नहर से सिंचाई न हुंई, नर्मदा न बनी जीवनरेखा[:]

[:gj]દિલીપ પટેલ, 5 જૂન 2022

કૃષિ વિભાગે ઉનાળુ વાવેતરના આખરી અહેવાલ જાહેર કર્યો છે. જેમાં રાજ્યની 1.10 લાખ હેક્ટર જમીનમાંથી ઉનાળામાં 11.25 લાખ હેક્ટરમાં આખરી વાવેતર જાહેર કર્યું છે. જેમાં નર્મદા, કુવા, તળાવ, બીજા બંધો અને બોર દ્વારા થતી સિંચાઇ આવી જાય છે.

ઉનાળામાં નર્મદા નહેર દ્વારા સિંચાઇ કરવા પર પ્રતિબંધ મૂકી દેવામાં આવ્યો હતો. તેથી ખરેખર જ્યારે નર્મદા નહેરથી સિંચાઇ થવી જોઈએ ત્યારે થઈ શકી નથી. આવું નર્મદા બંધ બન્યો ત્યારથી ચાલતું આવે છે. ઉનાળા પહેલા સરકાર તળાવો અને નદીઓમાં પાણી છોડીને નર્મદાનું પાણી વેડફી નાંખે છે. તેથી ઉનાળીમાં નર્મદાની સિંચાઇ થઈ શકતી નથી.

નર્મદા નહેરથી ઉનાળામાં 18 લાખ હેક્ટરમાં સિંચાઇ થવી જોઈતી હતી. પણ હાલ માત્ર 1 લાખ હેક્ટર વિસ્તારમાં નર્મદાના પાણીથી સિંચાઇ થઈ હોવાનું ઉદારતાથી માની શકાય.

નર્મદા બંધથી ઉનાળા અને શિયાળામાં સિંચાઇ થાય તો જ તેનો મતલબ છે. ચોમાસામાં તો બધે વરસાદ હોય છે. તેથી નર્મદા નહેરનો ચોમાસામાં ઓછો ફાયદો રહે છે. નર્મદા નહેરનું ખરું ઉત્પાદન તો શિયાળા અને ઉનાળામાં મળી શકે.

નર્મદાનું પાણી જતું હોય એવા જિલ્લામાં ઉનાળામાં વાવેતર

પાટણ 20100

મહેસાણા 40000

ગાંધીનગર 23100

અમદાવાદ 37900

વડોદરા 25600

મહિસાગર 17300

સુરેન્દ્રનગર 30800

બોટાદ 7600

ભરૂચ 8400

કૂલ 4,21,600

રાજ્યમાં ઉનાળું વાવેતર 11.25 લાખ હેક્ટરમાં થયું છે.  જેમાં નર્મદાની નહેર નિકળે છે તે જિલ્લાઓમાં બધું મળીને 4.12 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર છે.  નર્મદા, બીજા બંધો, કુવા કે બોર આધારિત સિંચાઈ તેમાં આવી જાય છે.

હવે રાજ્યમાં 50 ટકા ભૂગર્ભ આધારિત સિંચાઈ છે. તે ગણતાં 2.06 લાખ હેક્ટર બાકી રહે છે. જેમાં બીજા બંધોની સિંચાઈ ગણવામાં આવે તો 1.50 લાખ હેક્ટર સિંચાઈ બાકી રહે છે. તેનો સીધો મતલબ કે 1 લાખ હેક્ટરથી વધારે સિંચાઈ નર્મદા નહેરના આધારે થતી નથી.

નર્મદા નહેરની સૌથી વધારે સિંચાઇ સુરેન્દ્રનગર જિલ્લામાં થાય છે. જ્યાં 30 હજાર હેક્ટર વાવેતર છે. જેમાં 50 ટકા કુવાની સિંચાઈ ગણવામાં આવે તો 15 હજાર હેક્ટરથી વધારે સિંચાઇ નર્મદાના આધારે નથી.

રવિ- શિયાળામાં 47.45 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર થયા હતા. જેમાં નર્મદા આધારિત સિંચાઇ કેટલી તે અંગે સરકારે કોઈ આંકડા જાહેર કર્યા નથી. પણ તે 4 લાખ હેક્ટરથી વધારે નથી એવું નિષ્ણાંતો માની રહ્યાં છે. કૂલ 4 લાખ હેક્ટર વિસ્તારમાં નર્મદાની સિંચાઇ થતી હોવાનો અંદાજ છે. સરકાર તો 11 લાખ હેક્ટર વિસ્તારમાં સિંચાઇ થતી હોવાનો દાવો કરે છે.

પણ ઉનાળામાં સિંચાઇ થાય તે જ સાચી સિંચાઇ છે. જેમાં નર્મદા બંધ સફળ નથી. માત્ર પિવાના પાણી અને ઉદ્યોગોને પાણી આપવામાં જ નર્મદા બંધ સફળ છે.

[:en]Dilip Patel, 5 June 2022

The Department of Agriculture has released the final report of summer planting. Out of 1.10 lakh hectares of land in the state, final planting in 11.25 lakh hectares has been declared in summer. These include irrigation through Narmada, wells, lakes, other dams and boreholes.

Irrigation from Narmada canal was banned in summer. So in fact irrigation could not be done from Narmada canal. This has been going on since the Narmada was closed. Before summer, the government wastes water of Narmada by releasing water in lakes and rivers. Therefore Narmada cannot be irrigated in summer.

18 lakh hectares were to be irrigated from Narmada canal in summer. But at present only 1 lakh hectare area can be considered generously irrigated by Narmada water.

This means that if Narmada Dam irrigates in summer and winter. In monsoon, it rains everywhere. Therefore Narmada canal has less benefit in monsoon. The real product of Narmada canal can be found in winter and summer.

Plantation in summer in districts where Narmada water is scarce

Patan 20100

Mehsana 40000

Gandhinagar 23100

Ahmedabad 37900

Vadodara 25600

Ocean 17300

Surendranagar 30800

Botad 7600

Bharuch 8400

Total 4,21,600

Summer sowing has been done in 11.25 lakh hectares in the state. In the districts where Narmada canal flows, the total area under cultivation is 4.12 lakh hectares. This includes Narmada, other dams, wells or bore based irrigation.

The state now has 50 percent underground irrigation. This saves 2.06 lakh hectares. As far as irrigation from other dams is concerned, 1.50 lakh hectares of irrigation is left. This literally means that no more than 1 lakh hectares are irrigated on the basis of Narmada canal.

Most of the irrigation of Narmada canal is done in Surendranagar district. Where cultivation is done in 30 thousand hectares. Irrigation of more than 15 thousand hectares is not based on Narmada if 50% of wells are irrigated.

Sun- Planted in 47.45 lakh hectares in winter. The government has not released any data on the amount of Narmada based irrigation. But experts believe that it does not exceed 4 lakh hectares. It is estimated that a total area of ​​4 lakh hectares will be irrigated from Narmada. The government claims that 11 lakh hectares are being irrigated.

But summer irrigation is the only true irrigation. In which Narmada dam is not succeeding. Narmada Dam is successful in providing drinking water and water to industries.[:hn]दिलीप पटेल, 5 जून 2022

कृषि विभाग ने ग्रीष्मकालीन रोपण की अंतिम रिपोर्ट जारी कर दी है। प्रदेश में 1.10 लाख हेक्टेयर भूमि में से 11.25 लाख हेक्टेयर में अंतिम रोपण गर्मी में घोषित किया गया है। इनमें नर्मदा, कुओं, झीलों, अन्य बांधों और बोरहोल के माध्यम से सिंचाई शामिल है।

गर्मियों में नर्मदा नहर से सिंचाई पर रोक लगा दी गई थी। तो वास्तव में नर्मदा नहर से सिंचाई नहीं हो सकती थी। नर्मदा बंद होने के बाद से यह सिलसिला जारी है। गर्मियों से पहले सरकार झीलों और नदियों में पानी छोड़ कर नर्मदा का पानी बर्बाद करती है। इसलिए गर्मियों में नर्मदा की सिंचाई नहीं की जा सकती।

गर्मियों में नर्मदा नहर से 18 लाख हेक्टेयर की सिंचाई करनी थी। लेकिन वर्तमान में नर्मदा के जल से मात्र 1 लाख हेक्टेयर क्षेत्र ही उदारतापूर्वक सिंचित माना जा सकता है।

इसका मतलब यह है कि अगर नर्मदा बांध गर्मी और सर्दी में सिंचाई करता है। मानसून में, हर जगह बारिश होती है। इसलिए मानसून में नर्मदा नहर को कम फायदा होता है। नर्मदा नहर का असली उत्पाद सर्दी और गर्मी में मिल सकता है।

जिस जिले में नर्मदा का पानी कम हो, वहां गर्मियों में पौधरोपण

पाटन 20100

मेहसाणा 40000

गांधीनगर 23100

अहमदाबाद 37900

वडोदरा 25600

महासागर 17300

सुरेंद्रनगर 30800

बोटाद 7600

भरूच 8400

कुल 4,21,600

प्रदेश में 11.25 लाख हेक्टेयर में गर्मी की बुआई हो चुकी है. जिन जिलों में नर्मदा नहर बहती है, वहां खेती का कुल क्षेत्रफल 4.12 लाख हेक्टेयर है। इसमें नर्मदा, अन्य बांध, कुएं या बोर आधारित सिंचाई आती है।

राज्य में अब 50 प्रतिशत भूमिगत सिंचाई है। इससे 2.06 लाख हेक्टेयर बचता है। अन्य बांधों से सिंचाई की बात मानी जाए तो 1.50 लाख हेक्टेयर सिंचाई शेष है। इसका शाब्दिक अर्थ है कि नर्मदा नहर के आधार पर 1 लाख हेक्टेयर से अधिक की सिंचाई नहीं होती है।

नर्मदा नहर की सर्वाधिक सिंचाई सुरेन्द्रनगर जिले में की जाती है। जहां 30 हजार हेक्टेयर में खेती की जाती है। 15 हजार हेक्टेयर से अधिक की सिंचाई नर्मदा पर आधारित नहीं है यदि कुएं की 50% सिंचाई की जाए।

रवि- सर्दियों में 47.45 लाख हेक्टेयर में रोपा गया। सरकार ने नर्मदा आधारित सिंचाई की राशि का कोई आंकड़ा जारी नहीं किया है। लेकिन विशेषज्ञों का मानना ​​है कि यह 4 लाख हेक्टेयर से अधिक नहीं होती है। नर्मदा से कुल 4 लाख हेक्टेयर क्षेत्र में सिंचाई होने का अनुमान है। सरकार का दावा है कि 11 लाख हेक्टेयर में सिंचाई हो रही है.

लेकिन गर्मियों में सिंचाई ही सच्ची सिंचाई है। जिसमें नर्मदा बांध सफल नहीं हो पा रहा है। नर्मदा बांध उद्योगों को पेयजल और पानी उपलब्ध कराने में ही सफल है।[:]