[:gj]ઉત્પાદનમાં ઘટાડો થતાં ગુજરાતમાં ઘઉંની અછત રહેશે ? [:en]Will there be shortage of wheat in Gujarat due to fall in production?[:hn]क्या उत्पादन में गिरावट से गुजरात में होगी गेहूं की कमी? [:]

[:gj]ઉત્પાદનમાં ઘટાડો થતાં ઘઉંની અછત રહેશે ?

क्या उत्पादन में गिरावट से गुजरात में होगी गेहूं की कमी?

Will there be shortage of wheat in Gujarat due to fall in production?

દિલીપ પટેલ, 5 માર્ચ 2022
યુક્રેન-રશિયા યુદ્ધને કારણે ભારતની ઘઉંની નિકાસ નોંધપાત્ર રીતે વધી છે. વધતી વૈશ્વિક માંગને કારણે, દેશના ખેડૂતોને ઘઉંના ઊંચા ભાવ મળી રહ્યા છે. જે મોટાભાગે ખુલ્લા બજારમાં વેચવામાં આવે છે. સરકારી મંડીઓમાં ઘઉંની ખરીદી ઘટી રહી છે. તેમજ આ વર્ષે કાળઝાળ ગરમીના કારણે ઘઉંના ઉપજમાં ઘટાડો નોંધાયો છે. શું દેશમાં ઘઉંની કટોકટી સર્જાશે ?

વાવેતર

2021માં 13.66 લાખ હેક્ટરમાં ઘઉંનું વાવેતર ગુજરાતમાં હતું તેની સામે 2022ના શિયાળામાં 12.54 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર થયું હતું. 1.12 લાખ હેક્ટર ઘનું વાવેતર ઘટી ગયું છે. બે વર્ષ અગાઉના 3 વર્ષોની સરેરાશ 11.90 લાખ હેક્ટરની રહી હતી.

દક્ષિણ ગુજરાતને બાદ કરતાં મધ્ય, ઉત્તર ગુજરાત અને સૌરાષ્ટ્રમાં ઘઉંનું વાવેતર થાય છે.

ઉત્પાદન
ગુજરાતમાં 2021-2022માં ઉત્પાદન 40.58 લાખ ટન થશે એવો અંદાજ કૃષિ વાભાગનો છે. હેક્ટરે ઉત્પાદન 3235 કિલોની ધારણા બતાવવામાં આવી છે.
2020-21માં 13.66 લાખ હેક્ટરમાં 43.79 લાખ ટન ઘઉંના ઉત્પાદનની ધારણા હતી. ઉત્પાદકતા 3204.77 કિલોની રહેવાની ધારણા હતી.

ઉત્પાદનમાં ઘટાડો
આમ ગયા વર્ષ કરતાં 3.21 લાખ ટન ઉત્પાદન ઘટશે એવો અંદાજ ગુજરાતના કૃષિ વિભાગે જાહેર કર્યો છે. હેક્ટરે ઉત્પાદન 10 કિલો ઘટે એવું કહે છે.

જોકે, ખેડૂતો કહે છે કે શિયાળો ઠંડો ન રહેવાના કારણે ઉત્પાદનમાં 25 ટકાનો ઘટાડો થયો છે. તે હિસાબે 11 લાખ ટન ઓછા ઘઉં પાકી શકે છે.

ભારતમાં નિકાસ
ભારતે 2021-22માં રેકોર્ડ 2.12 બિલિયન યુનાઈટેડ સ્ટેટ્સ ડૉલર ઘઉંની નિકાસ કરી હતી. જે 2020-21માં નિકાસ કરાયેલા ઘઉં કરતાં ઓછામાં ઓછા ચાર ગણા વધારે છે. રાજ્યોમાં ઘઉંની નિકાસ લણણી પછી 10 મિલિયન ટન ઉત્પાદનને પાર કરવાની તૈયારીમાં છે.

તેનાથી વિપરિત, સરકારી ખરીદ કેન્દ્રોમાં લઘુત્તમ ટેકાના ભાવ (MSP)થી ઘઉંની ખરીદી કરવામાં આવતી નથી. બજારમાં ઘઉંનો પાક વેચવા માટે ખેડૂતોની લાંબી કતારો નથી.

ડિસ્ટોનર મશીન, જેનો ઉપયોગ ઘઉંને સાફ કરવા માટે થાય છે.

રોગચાળાના પડકારો હોવા છતાં, ભારતના ઘઉંની નિકાસમાં 273%નો વધારો થયો છે. જે ચાર ગણો વધારો થયો છે.

ઘઉં ઉત્પાદક રાજ્યોના ખેડૂતો આ વર્ષે ઓછા પાકની ઉપજને લઈને ચિંતિત છે.

ઉત્પાદકતા
એક એકર જમીનમાં 25 થી 30 ક્વિન્ટલ ઘઉં થતાં હતા. પરંતુ આ વર્ષે ઉત્પાદન 20 ક્વિન્ટલ કરતાં થોડું ઓછું ઉત્પાદન છે. માર્ચમાં તીવ્ર ગરમીને કારણે ઉત્પાદન ઓછું છે. ઓક્ટોબરમાં વાવણીની મોસમમાં કમોસમી વરસાદને કારણે ઉપજને અસર થઈ છે.

ગયા વર્ષની સરખામણીમાં ઓછામાં ઓછા ત્રણથી ચાર ક્વિન્ટલ પ્રતિ એકર ઓછી છે.

ભારત સરકાર ઘઉંની નિકાસમાં વધારો કરવાની જાહેરાત કરી રહી છે.
ભારત 2022-23માં ઇજિપ્તમાં 30 લાખ ટન ઘઉંની નિકાસ અને વૈશ્વિક સ્તરે 10 મિલિયન ટન ઘઉંની નિકાસ કરવાનો છે. વિશ્વના સૌથી મોટા ઘઉંના નિકાસકાર યુક્રેન અને રશિયા વચ્ચે ચાલી રહેલા યુદ્ધને કારણે નિકાસમાં વધારો થયો છે.

આગામી મહિનાઓમાં દેશમાં ઘઉંની કટોકટીનો અંદાજ લગાવી રહ્યા છે.

ભારતમાં ઘઉંની ખરીદીમાં ઘટાડો
ફૂડ કોર્પોરેશન ઓફ ઈન્ડિયાએ રવિ ઋતુમાં 11 એપ્રિલ, 2022 સુધી ઘઉંના મુખ્ય ઉત્પાદક રાજ્યોમાંથી લગભગ 2.055 મિલિયન મેટ્રિક ટન ઘઉંની ખરીદી કરવામાં આવી છે.

બરાબર એક વર્ષ પહેલા 12 એપ્રિલ, 2021ના ​​રોજ ઘઉંની પ્રાપ્તિનો આંકડો 2.924 હતો. આમ, આ વર્ષે ઘઉંની પ્રાપ્તિમાં 0.869 મિલિયન મેટ્રિક ટન ઓછા ખરીદાયા છે. બજાર ભાવ ઉંચા છે.

જો નિકાસ સમય સાથે વધે તો આ વર્ષે ભાવમાં વધારો થઈ શકે છે. સ્થાનિક બજારમાં સામાન્ય ફુગાવાનું દબાણ છે. બળતણના વધતા ભાવો જવાબદાર છે. પાછલા મહિનાઓમાં ખાદ્યપદાર્થોના ભાવમાં પણ વધારો થયો છે. જે ભવિષ્યમાં પણ ચાલુ રહી શકે છે.

રાજ્ય દ્વારા અપૂરતી ખરીદી થઈ છે. MSP રૂ. 2,015 પ્રતિ ક્વિન્ટલ છે. ખુલ્લા બજારમાં તે રૂ. 2,100થી 3000 પ્રતિ ક્વિન્ટલ સુધી વેચાયા છે.

નવી દિલ્હીની ઈન્ડિયન કાઉન્સિલ ફોર રિસર્ચ ઓન ઈન્ટરનેશનલ ઈકોનોમિક રિલેશન્સના વિઝિટિંગ ફેલો સિરાજ હુસૈન અને સ્વતંત્ર સંશોધક શ્વેતા સૈનીએ તાજેતરના એક લેખમાં લખ્યું છે કે ઘઉંની પ્રાપ્તિના આંકડા સકારાત્મક ચિત્ર દોરતા નથી.

ગયા વર્ષે 3 લાખ ટનની સરખામણીએ 18 એપ્રિલ 2022 સુધીમાં માત્ર 30,000 ટન ઘઉંની ખરીદી કરી હતી. મધ્યપ્રદેશમાં ખરીદી ગયા વર્ષની સરખામણીએ માત્ર અડધી છે.

પરંતુ, સંશોધન આધારિત પોલિસી સોલ્યુશન્સ થિંક ટેન્ક, ઇન્ટરનેશનલ ફૂડ પોલિસી રિસર્ચ ઇન્સ્ટિટ્યૂટના એસોસિયેટ રિસર્ચ ફેલો અવિનાશ કિશોરે દેશમાં ઘઉંના સંકટની કોઈ પણ શક્યતાને નકારી કાઢી હતી.

રાયાણિક ખાતર, બળતણ, ડીઝલ, પેટ્રોલ, સિંચાઈનો ખર્ચ, લણણીનો ખર્ચ, અનાજને બજારમાં લાવવાનો ખર્ચ, મજૂરી સહિતના ખર્ચના ભાવમાં વધારો થયો છે. તેથી ઘઉંના ભાવ વધે છે.

આ વર્ષે 10 મિલિયન ટનની નિકાસ થશે તેની સામે સરકાર પાસે બફર સ્ટોક કેટલો છે તે ઘઉંની કટોકટી નક્કી કરશે. 2006 માં જ્યારે આવી જ કટોકટી આવી હતી. ત્યારે સરકારે પણ આયાત કરવી પડી હતી. પૂરતો સ્ટોક ન હતો.

માર્ચ 2020 માં ગરીબોને અનાજના મોટા પાયે જાહેર વિતરણ તરીકે COVID-19 રોગચાળાના પરિણામે શરૂ કરવામાં આવી હતી અને તેનો હેતુ દર મહિને વ્યક્તિ દીઠ પાંચ કિલોગ્રામ (કિલો) મફત ઘઉં અથવા ચોખા અપાયા હતા. તેથી ઘઉંના વધુ સ્ટોકની જરૂર પડી શકે છે.

આ વર્ષે પણ 250-300 LMT (25-30 MMT) જાહેર ખરીદી સરકાર કરી શકે છે.

FCIના આંકડા મુજબ, એપ્રિલ 2022માં કેન્દ્ર સરકાર પાસે હાલ ઘઉંનો સ્ટોક 18.99 મિલિયન MT છે. જે 7.46 MMTના બફર ધોરણો કરતાં વધુ છે. પીડીએસમાં વર્ષે 245 LMT (24.5 MMT) ઘઉં અપાય છે. દર વર્ષે લગભગ 189 LMT જથ્થો હોય છે.

પંજાબ, રાજસ્થાન અને ઉત્તર પ્રદેશમાં ઓછી આવક છે.

પંજાબમાં ઘઉંની ઉપજ પ્રતિ હેક્ટર પાંચ ક્વિન્ટલથી વધુ ઘટી છે. જે ગયા વર્ષે 48.68 ક્વિન્ટલ પ્રતિ હેક્ટર હતી. જે આ વર્ષે 43 ક્વિન્ટલ થઈ ગઈ છે.

આબોહવા પરિવર્તને પહેલેથી જ વૈશ્વિક સ્તરે ઘઉં અને મકાઈની ઉપજ પર નકારાત્મક અસર કરી છે.[:en]Dilip Patel, 5 May 2022
There has been a significant increase in India’s wheat exports due to the Ukraine-Russia war. Due to increase in global demand, farmers of the country are getting higher prices of wheat. Which are mostly sold in the open market. Wheat procurement is decreasing in government mandis. Also, due to the scorching heat this year, there has been a decline in the yield of wheat. Will there be wheat crisis in the country?

planting

In Gujarat, wheat was sown in 13.66 lakh hectares in 2021, while in winter 2022, 12.54 lakh hectares were sown. There has been a decline in plantation in 1.12 lakh hectares. Two years ago the 3-year average was 11.90 lakh hectares.

Apart from South Gujarat, wheat is cultivated in Central, North Gujarat and Saurashtra.

Product
The Agriculture Department estimates that the production in Gujarat will be 40.58 lakh tonnes in 2021-2022. The production per hectare is estimated at 3235 kg.
In 2020-21, 43.79 lakh tonnes of wheat was expected to be produced in 13.66 lakh hectares. The productivity was expected to be 3204.77 kg.

decrease in production
Thus, Gujarat Agriculture Department has estimated that the production will be 3.21 lakh tonnes less than last year. It is said that the production per hectare decreases by 10 kg.

However, farmers say that winter is not cold enough to cut production by 25 per cent. According to him, 11 lakh tonnes less wheat can be harvested.

export to india
India exported wheat worth a record 2.12 billion US dollars in 2021-22. Which is at least four times more than the wheat exported in 2020-21. Wheat exports to states are set to cross 10 million tonnes of post-harvest production.

In contrast, government procurement centers do not procure wheat from the Minimum Support Price (MSP). There are no long queues of farmers to sell wheat crop in the market.

Disinfector machine, used to clean wheat.

Despite the challenges of the pandemic, India’s wheat exports have increased by 273%. which has quadrupled.

Farmers in wheat-producing states are worried about low crop yields this year.

productivity
One acre of land produces 25 to 30 quintals of wheat. But this year the production is only a little less than 20 quintals. Production is less in March due to scorching heat. Yields have been affected due to unseasonal rains during the sowing season in October.

At least three to four quintals per acre less than last year.

The Government of India is announcing an increase in the export of wheat.
India plans to export 3 million tonnes of wheat to Egypt and 10 million tonnes globally in 2022-23. The war between Ukraine and Russia, the world’s biggest wheat exporter, has boosted exports.

The country is predicting a wheat crisis in the coming months.

Decline in wheat procurement in India
Food Corporation of India has procured about 2.055 million metric tonnes of wheat during the sunny season from major wheat producing states till April 11, 2022.

Exactly a year ago, on 12 April 2021, the wheat procurement figure was 2.924. Thus this year there has been less procurement of 0.869 million metric tonnes in wheat procurement. Market prices are high.

He said if exports pick up with time, prices may go up this year. There is normal inflationary pressure in the domestic market. Rising fuel prices are responsible. Food prices have also increased in recent months. Which may continue in future also.

Inadequate procurement by the state. MSP Rs. 2,015 per quintal. In the open market it is Rs. 2,100 to 3000 per quintal sold.

Siraj Hussain, a visiting fellow at the Indian Council for Research on International Economic Relations in New Delhi, and Shweta Saini, an independent researcher, wrote in a recent article that wheat procurement figures do not paint a positive picture.

Only 30,000 tonnes of wheat was procured till April 18, 2022 as against 3 lakh tonnes last year. Procurement in Madhya Pradesh is only half as compared to last year.

But Avinash Kishor, associate research fellow at the International Food Policy Research Institute, a research-based policy solutions think tank, ruled out any possibility of a wheat crisis in the country.

The prices of chemical fertilizers, fuel, diesel, petrol, irrigation cost, harvesting cost, bringing food grains to the market, labor cost have increased. As a result, the price of wheat increases.

The wheat crisis will decide how much buffer stock the government has against exports of 10 million tonnes this year. A similar crisis came in 2006. Then the government also had to import. There was not enough stock.

Mass public distribution of food grains to the poor was started in March 2020 as a result of the COVID-19 pandemic and was aimed at providing five kilograms (kg) of free wheat or rice per person per month. Hence there may be a need for more stock of wheat.

This year also the government can buy 250-300 LMT (25-30 MMT).

There is hope,” he assured

According to FCI data, the current wheat stock with the central government in April 2022 is 18.99 million metric tonnes. Which is higher than the buffer norms of 7.46 MMT. PDS provides 245 LMT (24.5 MMT) of wheat per year. This amount is approximately 189 LMT per annum.

Punjab, Rajasthan and Uttar Pradesh have less income

Wheat yield in Punjab has declined by more than five quintals per hectare. Last year was 48.68 quintals per hectare. Which has increased to 43 quintals this year. Climate change has already had a negative impact on wheat and maize yields globally.[:hn]क्या उत्पादन में गिरावट से गुजरात में होगी गेहूं की कमी?

Will there be shortage of wheat in Gujarat due to fall in production?

दिलीप पटेल, 5 मई 2022
यूक्रेन-रूस युद्ध के कारण भारत के गेहूं के निर्यात में उल्लेखनीय वृद्धि हुई है। वैश्विक मांग बढ़ने से देश के किसानों को गेहूं के ऊंचे दाम मिल रहे हैं। जो ज्यादातर खुले बाजार में बिकते हैं। सरकारी मंडियों में गेहूं की खरीद घट रही है। साथ ही इस साल भीषण गर्मी के कारण गेहूं की पैदावार में गिरावट आई है। क्या देश में आएगा गेहूं का संकट?

रोपण

गुजरात में 2021 में 13.66 लाख हेक्टेयर में गेहूं बोया गया था, जबकि सर्दियों 2022 में 12.54 लाख हेक्टेयर में बुवाई की गई थी। 1.12 लाख हेक्टेयर में वृक्षारोपण में गिरावट आई है। दो साल पहले 3 साल का औसत 11.90 लाख हेक्टेयर था।

दक्षिण गुजरात के अलावा मध्य, उत्तरी गुजरात और सौराष्ट्र में गेहूं की खेती की जाती है।

उत्पाद
कृषि विभाग का अनुमान है कि 2021-2022 में गुजरात में उत्पादन 40.58 लाख टन होगा। प्रति हेक्टेयर उत्पादन 3235 किलोग्राम अनुमानित है।
2020-21 में 13.66 लाख हेक्टेयर में 43.79 लाख टन गेहूं का उत्पादन होने की उम्मीद थी। उत्पादकता 3204.77 किलोग्राम होने की उम्मीद थी।

उत्पादन में कमी
इस प्रकार, गुजरात कृषि विभाग ने अनुमान लगाया है कि उत्पादन पिछले साल की तुलना में 3.21 लाख टन कम होगा। कहा जाता है कि प्रति हेक्टेयर उत्पादन 10 किलो घट जाता है।

हालांकि, किसानों का कहना है कि सर्दी इतनी ठंडी नहीं है कि उत्पादन में 25 फीसदी की कमी कर सके। उनके मुताबिक 11 लाख टन कम गेहूं की कटाई की जा सकती है।

भारत में निर्यात करें
भारत ने 2021-22 में रिकॉर्ड 2.12 बिलियन अमेरिकी डॉलर मूल्य के गेहूं का निर्यात किया। जो 2020-21 में निर्यात किए गए गेहूं से कम से कम चार गुना ज्यादा है। राज्यों को गेहूं का निर्यात फसल के बाद 10 मिलियन टन उत्पादन को पार करने के लिए तैयार है।

इसके विपरीत, सरकारी खरीद केंद्र न्यूनतम समर्थन मूल्य (MSP) से गेहूं की खरीद नहीं करते हैं। बाजार में गेहूं की फसल बेचने के लिए किसानों की लंबी कतारें नहीं लग रही हैं.

डिस्टिंक्टर मशीन, गेहूं को साफ करने के लिए इस्तेमाल किया जाता है।

महामारी की चुनौतियों के बावजूद, भारत के गेहूं के निर्यात में 273% की वृद्धि हुई है। जो चौगुना हो गया है।

गेहूं उत्पादक राज्यों के किसान इस साल कम फसल पैदावार को लेकर चिंतित हैं।

उत्पादकता
एक एकड़ भूमि में 25 से 30 क्विंटल गेहूं का उत्पादन होता है। लेकिन इस साल उत्पादन 20 क्विंटल से थोड़ा ही कम है। मार्च में भीषण गर्मी के कारण उत्पादन कम है। अक्टूबर में बुवाई के मौसम में बेमौसम बारिश के कारण पैदावार प्रभावित हुई है।

पिछले साल की तुलना में कम से कम तीन से चार क्विंटल प्रति एकड़ कम।

भारत सरकार गेहूं के निर्यात में वृद्धि की घोषणा कर रही है।
भारत ने 2022-23 में मिस्र को 30 लाख टन और वैश्विक स्तर पर 10 मिलियन टन गेहूं निर्यात करने की योजना बनाई है। दुनिया के सबसे बड़े गेहूं निर्यातक यूक्रेन और रूस के बीच युद्ध ने निर्यात को बढ़ावा दिया है।

देश आने वाले महीनों में गेहूं संकट की भविष्यवाणी कर रहा है।

भारत में गेहूं खरीद में गिरावट
भारतीय खाद्य निगम ने 11 अप्रैल, 2022 तक प्रमुख गेहूं उत्पादक राज्यों से धूप के मौसम में लगभग 2.055 मिलियन मीट्रिक टन गेहूं की खरीद की है।

ठीक एक साल पहले 12 अप्रैल 2021 को गेहूं खरीद का आंकड़ा 2.924 था। इस प्रकार इस वर्ष गेहूं खरीद में 0.869 मिलियन मीट्रिक टन कम खरीद हुई है। बाजार भाव ऊंचे हैं।

 

उन्होंने कहा कि अगर समय के साथ निर्यात बढ़ता है तो इस साल कीमतें बढ़ सकती हैं। घरेलू बाजार में मुद्रास्फीति का सामान्य दबाव है। ईंधन की बढ़ती कीमतें जिम्मेदार हैं। हाल के महीनों में खाद्य कीमतों में भी वृद्धि हुई है। जो भविष्य में भी जारी रह सकता है।

राज्य द्वारा अपर्याप्त खरीद। एमएसपी रु. 2,015 प्रति क्विंटल। खुले बाजार में यह रु. 2,100 से 3000 प्रति क्विंटल तक बिका।

नई दिल्ली में इंडियन काउंसिल फॉर रिसर्च ऑन इंटरनेशनल इकोनॉमिक रिलेशंस के विजिटिंग फेलो सिराज हुसैन और एक स्वतंत्र शोधकर्ता श्वेता सैनी ने हाल के एक लेख में लिखा है कि गेहूं खरीद के आंकड़े सकारात्मक तस्वीर पेश नहीं करते हैं।

पिछले साल 3 लाख टन की तुलना में 18 अप्रैल, 2022 तक केवल 30,000 टन गेहूं की खरीद की गई थी। मध्य प्रदेश में खरीद पिछले साल की तुलना में केवल आधी है।

लेकिन रिसर्च बेस्ड पॉलिसी सॉल्यूशंस थिंक टैंक, इंटरनेशनल फूड पॉलिसी रिसर्च इंस्टीट्यूट के एसोसिएट रिसर्च फेलो अविनाश किशोर ने देश में गेहूं के संकट की किसी भी संभावना से इनकार किया।

रासायनिक खाद, ईंधन, डीजल, पेट्रोल, सिंचाई लागत, कटाई लागत, अनाज को बाजार में लाना, श्रम लागत के दाम बढ़ गए हैं। ऐसे में गेहूं के दाम बढ़ जाते हैं।

गेहूं संकट यह तय करेगा कि इस साल एक करोड़ टन के निर्यात के मुकाबले सरकार के पास कितना बफर स्टॉक है। ऐसा ही संकट 2006 में आया था। फिर सरकार को भी आयात करना पड़ा। पर्याप्त स्टॉक नहीं था।

गरीबों को खाद्यान्न का बड़े पैमाने पर सार्वजनिक वितरण मार्च 2020 में COVID-19 महामारी के परिणामस्वरूप शुरू किया गया था और इसका उद्देश्य प्रति व्यक्ति प्रति माह पांच किलोग्राम (किलो) मुफ्त गेहूं या चावल उपलब्ध कराना था। इसलिए गेहूं के अधिक स्टॉक की आवश्यकता हो सकती है।

इस साल भी 250-300 LMT (25-30 MMT) की खरीद सरकार कर सकती है.

उम्मीद है, ”उन्होंने आश्वासन दिया।

एफसीआई के आंकड़ों के मुताबिक, अप्रैल 2022 में केंद्र सरकार के पास मौजूदा गेहूं का स्टॉक 18.99 मिलियन मीट्रिक टन है। जो 7.46 एमएमटी के बफर मानकों से अधिक है। पीडीएस प्रति वर्ष 245 एलएमटी (24.5 एमएमटी) गेहूं प्रदान करता है। यह राशि लगभग 189 एलएमटी प्रति वर्ष है।

पंजाब, राजस्थान और उत्तर प्रदेश की आय कम है।

पंजाब में गेहूं की पैदावार में प्रति हेक्टेयर पांच क्विंटल से अधिक की गिरावट आई है। जो पिछले साल 48.68 क्विंटल प्रति हेक्टेयर था। जो इस साल बढ़कर 43 क्विंटल हो गया है।

वैश्विक स्तर पर गेहूं और मक्का की पैदावार पर जलवायु परिवर्तन का पहले से ही नकारात्मक प्रभाव पड़ा है।[:]