[:gj]ઘઉંની ખરીદીમાં સતત 8 વર્ષે પણ ગુજરાતને અન્યાય કરતાં મોદી [:en]Modi doing injustice to Gujarat for 8 consecutive years in wheat procurement [:hn]गेहूं खरीद में लगातार 8 साल से गुजरात के साथ अन्याय कर रहे मोदी[:]

[:gj]દિલીપ પટેલ

ગાંધીનગર, 29 જૂન 2022

રવી માર્કેટિંગ સિઝન 2022-23માં કેન્દ્ર સરકારે ખેડૂતો પાસેથી 26.06.2022 સુધી, 1.88 કરોડ મેટ્રિક ટન ઘઉંના જથ્થાની ખરીદી કરી છે, જેનાથી આશરે 17.85 લાખ ખેડૂતોને રૂ. 37, 852.88 કરોડના તળિયાના બાંધેલા ભાવ – MSPથી ખરીદી કરી છે. ક્વિનિટર દીઠ 2,015 રૂપિયા લ નક્કી કરાયેલા MSP ભાવ છે.

1.87 કરોડ ટન ઘઉં દેશમાંથી ખરીદ કર્યા છે જેમાં ગુજરાતમાં માત્ર 6 મેટ્રિક ટન ઘઉંનો જથ્થો કેન્દ્રની મોદી સરકારે ખરીદ કર્યો છે. ગયા વર્ષ 49 હજાર મેટ્રિક ટન ખરીદ કર્યા હતા.

આ વખતે ફરી એક વખત સતત 8માં વર્ષે કેન્દ્રની નરેન્દ્ર મોદીની સરકારે ગુજરાતના ખેડૂતોને અન્યાય કર્યો છે. 10 વર્ષનું તેમનું શાસન પૂરું થશે ત્યાં સુધી આ અન્યાય ચાલુ રહે એવું અગાઉના અનુભવના આધારે કહી શકાય.

તો મોદીને દેન્દ્રમાં ગુજરાતના લોકોએ મોકલ્યા તેનો ફાયદો શું થયો ?

16 મે 2022 સુધીમાં 180.71 લાખ મેટ્રિક ટન ઘઉંની ખરીદી કરવામાં આવી છે, જેમાંથી 16.99 લાખ ખેડૂતોને રૂ.36,412.86 કરોડના લઘુત્તમ ટેકાના ભાવ અપાયા હતા. પછીના એક મહિનામાં માત્ર 8 લાખ ટન ઘઉં ખરીદવામાં આવ્યા હતા.

 

2021માં વર્ષે ભારત સરકારે કુલ 4.33 કરોડ મેટ્રિક ટન ઘઉંની ખરીદી કરી હતી. 2022માં લક્ષ્યાંક 4.44 કરોડ મેટ્રિક ટન રાખવામાં આવ્યો હતો.

 

જો કે હજુ સુધી લક્ષ્યાંકમાંથી અડધી પણ ખરીદી થઈ શકી નથી.

 

કેન્દ્ર સરકાર ઉત્પાદન અંદાજ 5.7 ટકા ઘટાડીને 10.5 કરોડ મેટ્રિક ટન કરવામાં આવ્યો હતો, જે અગાઉ 11 કરોડ મેટ્રિક ટન ઓછો હતો.

 

જેમાં ગુજરાતમાંથી આખા દેશમાં સૌથી ઓછી ખરીદી કેન્દ્રની મોદી સરકારે કરી છે.

રાજ્ય/યુટી ખરીદેલા ઘઉંનો જથ્થો (MTs)
પંજાબ 9646954
હરિયાણા 4181151
ઉત્તર પ્રદેશ 333697
 મધ્ય પ્રદેશ 4602796
  બિહાર 3522
  રાજસ્થાન 8892
  ઉત્તરાખંડ 2127
  ચંડીગઢ 3221
  દિલ્હી 1
  ગુજરાત 6
  હિમાચલ પ્રદેશ 2931
   J&K 252
   કુલ 18785550.3

 

 

2021માં ખરીદી

10 મે 2021 સુધીમાં 3500 કિલો હેક્ટરે ગણતાં 13.66 લાખ હેક્ટરમાં 48 લાખ ટનના ઉત્પાદનની શક્યતા હતી. લગભગ એટલું ઉત્પાદન 2021ના શિયાળામાં થયું છે. તેની સામે ગુજરાતના ઘઉં પકવતાં ખેડૂતો પાસેથી માત્ર 0.49 લાખ ટન ઘઉંની ખરીદી અત્યાર સુધી કરવામાં આવી હોવાની જાહેરાત કેન્દ્ર સરકારે કરી છે. જે 1 ટકો ખરીદી પણ થતી નથી.

 

10 મે 2021

સુધીની ખરીદી

 

રાજ્ય પ્રમાણે ઘઉંની ખરીદી

 

રાજ્ય – લાખ મે.ટન ખરીદી

 

પંજાબ – 128.66

 

હરિયાણા – 80.76

 

ઉત્તર પ્રદેશ – 20.11

 

મધ્ય પ્રદેશ – 94.87

 

બિહાર – 0.21

 

રાજસ્થાન – 11.68

 

ઉત્તરાખંડ – 0.87

 

ચંદીગઢ – 0.17

 

દિલ્હી – 0.04

 

ગુજરાત – 0.49

 

હિમાચલ પ્રદેશ – 0.03

 

જમ્મુ કાશ્મીર – 0.04

 

કૂલ ખરીદી – 337.95

 

10 મે 2021 સુધીમાં ઘઉંની ખરીદી થઈ તેની વિગતો કેન્દ્રની સરકારે 12 મે 2021એ જાહેર કરી છે. ખેડૂતોનું કહેવું છે, કે ગુજરાતમાંથી ઘઉંની ખરીદી ઓછી થતાં નુકસાન થયું છે.

 

2020-21માં 12.74 લાખ હેક્ટરના વાવેતર અને 40.47 લાખ ટન ઘઉંના ઉત્પાદની ધારણા કૃષિ વિભાગ દ્વારા બાંધવામાં આવી હતી. તેની સામે ખેડૂતોએ 1.08 લાખ હેક્ટર વધારે વાવેતર કરીને 13.66 લાખ હેક્ટર વાવેતર કરીને અનાજના ભંડાર પેદા કરી બતાવ્યા છે. ધારણા કરતાં 9 ટકા વધું વાવેતર ખેડૂતોએ કર્યું હતું.

 

સારા ચોમાસા બાદ પાણી સારા રહેતાં ઘઉંનું સારું ઉત્પાદન મળવાની ધારણા હતી. 3500 કિલો હેક્ટરે ગણતાં 13.66 લાખ હેક્ટરમાં 48 લાખ ટનના ઉત્પાદનની શક્યતા હતી. લગભગ એટલું ઉત્પાદન 2021ના શિયાળામાં થયું છે.

 

ખેડૂતો ચણા, ધાણા, જીરૂ અને રાયના વાવેતર પણ એટલા જ કર્યા હતા.

 

ભાવમાં સરકારની લૂંટ

 

ગુજરાત રાજ્ય નાગરિક પુરવઠા નિગમ દ્વારા 235 ગોડાઉન કેન્દ્રો ખાતે ટેકાના ભાવ રૂપિયા 1975 એક ક્વિન્ટલના દરે ખરીદી કરી હતી. ગયા કૃષિ વર્ષ 2019-20માં 1940ના ભાવે ખરીદી કરી હતી. ભાવમાં પણ કોઈ ખાસ્સો વધારો નથી.  સરકારે તળિયાના ભાવો નક્કી કરેલા છે. પણ ખેડૂતો કહે છે કે તેમનો નફો અને જમીનનું ભાડું ગણવામાં આવે તો 100 કિલોના રૂપિયા 1975ના બદલે રૂપિયા 2400 ભાવ મળે તો જ પરવડે તેમ છે. તેથી સરકારે રૂપિયા 2400-2500ના ભાવે ખરીદી કરવી જોઈએ.

 

ખાતરમાં ભાવ વધતાં 2022માં 100 કિલો ઘઉંના ટેકાના ભાવ 3100 જાહેર કરવા પડશે. તો જ ખેડૂતોને પરવડશે. નહીંતર ખેતી ખોટમાં રહેશે.

 

નિકાસબંધી

 

13 મેના રોજ, વાણિજ્ય મંત્રાલયે ખાનગી વેપારીઓ દ્વારા ઘઉંની મુક્ત નિકાસ પર પ્રતિબંધ મૂક્યો છે. કંડલામાં 20 લાખ ટન ઘઉં પડી રહ્યા હતા. નિકાસ બંધીથી ખેડૂતોને મોટી નુકસાની આવી છે. ગુજરાતમાં 20 વર્ષ પછી ખેડૂતોને ઘઉંના સારા ભાવો મળવા લાગ્યા હતા. 20 કિલોના 270થી 450નો ભાવ રહ્યો હતો. ગરીબ ખેડૂતોએ સરેરાશ 300 રૂપિયામાં ઘઉં વેચી દીધા હતા.

 

ગુજરાતના કંડલા બંદરો પર પ્રતિ ક્વિન્ટલ રૂ. 2,500ના ભાવે સ્થાનિક સ્તરે ઘઉં ખરીદવામાં આવી રહ્યા હતા. ક્વિન્ટલ દીઠ રૂ. 2,015ના લઘુત્તમ ટેકાના ભાવ સામે, ખેડૂતોને આ વર્ષે ખુલ્લા બજારમાં તેમના ઘઉંના ઉત્પાદન માટે રૂ. 2,500 થી રૂ. 3,000 પ્રતિ ક્વિન્ટલ મળ્યા હતા.

 

વાવેતર-ઉત્પાદન

વાવેતર અને ઉત્પાદન પણ ઓછું હતું. 2021માં 13.66 લાખ હેક્ટરમાં ઘઉંનું વાવેતર ગુજરાતમાં હતું તેની સામે 2022ના શિયાળામાં 12.54 લાખ હેક્ટરમાં વાવેતર થયું હતું. 1.12 લાખ હેક્ટર ઘઉંનું વાવેતર ઘટી ગયું હતું.

 

ગુજરાતમાં 2021-2022માં ઉત્પાદન 40.58 લાખ ટન થશે એવો અંદાજ કૃષિ વિભાગનો છે. હેક્ટરે ઉત્પાદન 3235 કિલોની ધારણા બતાવવામાં આવી છે.

દક્ષિણ ગુજરાતને બાદ કરતાં મધ્ય, ઉત્તર ગુજરાત અને સૌરાષ્ટ્રમાં ઘઉંનું વાવેતર થાય છે.

 

2020-21માં 13.66 લાખ હેક્ટરમાં 43.79 લાખ ટન ઘઉંના ઉત્પાદનની ધારણા હતી. હેક્ટર દીઠ ઉત્પાદકતા 3204.77 કિલોની રહેવાની ધારણા કૃષિ વિભાગની હતી. ખેડૂતો કહે છે કે શિયાળો ઠંડો ન રહેવાના કારણે ઉત્પાદનમાં 25 ટકાનો ઘટાડો થયો છે. તે હિસાબે 11 લાખ ટન ઓછા ઘઉં પાક્યા હશે.

 

એક એકર જમીનમાં 25 થી 30 ક્વિન્ટલ ઘઉં થતાં હતા. પરંતુ આ વર્ષે ઉત્પાદન 20 ક્વિન્ટલ કરતાં થોડું ઓછું ઉત્પાદન છે. માર્ચમાં તીવ્ર ગરમીને કારણે ઉત્પાદન ઓછું છે. ઓક્ટોબરમાં વાવણીની મોસમમાં કમોસમી વરસાદને કારણે ઉપજને અસર થઈ છે.

 

ગયા વર્ષની સરખામણીમાં ઓછામાં ઓછા ત્રણથી ચાર ક્વિન્ટલ પ્રતિ એકર ઓછી છે.

 

ભારત સરકારે ઘઉંના ઉત્પાદન અંદાજમાં સુધારો કરીને 2022-23માં 111 MMTથી ઘટાડીને 105 MMT કર્યો છે.

 

નિકાસ

ભારતે નાણાકીય વર્ષ 2022-23 માટે નિકાસ માટે 4 મિલિયન ટન ઘઉંના કરાર પર હસ્તાક્ષર કર્યા હતા. જે પ્રતિબંધોથી પાણી ફરી વળ્યું છે. ભારત સરકારના કહેવા મૂજબ 2019-20માં ઘઉંની નિકાસ 0.217 મિલિયન ટન હતી, જે 2020-21માં વધીને 2.155 મિલિયન ટન અને 2021-22માં 7.215 મિલિયન ટન થઈ હતી.

 

ઘઉંની જગ્યાએ 5.5 મિલિયન ટન વધારાના ચોખાની ફાળવણી કરવામાં આવી તેનાથી પણ ગુજરાતને ઘઉંમાં ખોટ પડી છે.

 

ગીરીબોને અનાજ

ભારતમાં 1 એપ્રિલ, 2023 ના રોજ 8 મિલિયન ટન ઘઉંનો સ્ટોક હશે. કોરોનામાં 2020માં પ્રધાનમંત્રી ગરીબ કલ્યાણ અન્ન યોજનામાં દેશમાં 81.35 કરોડ લોકોને વિના મૂલ્યે અનાજ આપવામાં આવ્યું હતું.

 

17 હજાર જેટલી સસ્તા અનાજની દુકાનો પરથી ગુજરાત રાજ્યના 3.40 કરોડ લોકોને મે મહિનામાં મળવાપાત્ર અન્ન ઉપરાંત પ્રધાનમંત્રી ગરીબ કલ્યાણ અન્ન યોજના હેઠળ વ્યક્તિ દીઠ 3.50 કિલોગ્રામ ઘઉં, 1.5 કિલોગ્રામ ચોખા તથા કાર્ડદીઠ 1 કિલોગ્રામ ચણાનું વિનામૂલ્યે વિતરણ 17 મે થી શરુ કરી દેવામાં આવ્યું હતું. રાજ્યમાં 68 લાખથી વધુ NFSA તથા NON-NFSA બીપીએલ કાર્ડધારકો છે.

 

ભારતમાં ઘઉંની ખરીદીમાં ઘટાડો

ફૂડ કોર્પોરેશન ઓફ ઈન્ડિયાએ રવિ ઋતુમાં 11 એપ્રિલ, 2022 સુધી ઘઉંના મુખ્ય ઉત્પાદક રાજ્યોમાંથી લગભગ 2.055 મિલિયન મેટ્રિક ટન ઘઉંની ખરીદી કરવામાં આવી છે.

 

બરાબર એક વર્ષ પહેલા 12 એપ્રિલ, 2021ના ​​રોજ ઘઉંની પ્રાપ્તિનો આંકડો 2.924 હતો. આમ, આ વર્ષે ઘઉંની પ્રાપ્તિમાં 0.869 મિલિયન મેટ્રિક ટન ઓછા ખરીદાયા છે. બજાર ભાવ ઉંચા છે. ગયા વર્ષે 3 લાખ ટનની સરખામણીએ 18 એપ્રિલ 2022 સુધીમાં માત્ર 30,000 ટન ઘઉંની ખરીદી કરી હતી. મધ્યપ્રદેશમાં ખરીદી ગયા વર્ષની સરખામણીએ માત્ર અડધી છે.

FCIના આંકડા મુજબ, એપ્રિલ 2022માં કેન્દ્ર સરકાર પાસે હાલ ઘઉંનો સ્ટોક 18.99 મિલિયન MT છે. જે 7.46 MMTના બફર ધોરણો કરતાં વધુ છે. પીડીએસમાં વર્ષે 245 LMT (24.5 MMT) ઘઉં અપાય છે. દર વર્ષે લગભગ 189 LMT જથ્થો હોય છે.[:en]In the Rabi Marketing Season 2022-23, the Central Government has procured 1.88 crore metric tonnes of wheat from the farmers till 26.06.2022, on which about 17.85 lakh farmers will get Rs. Bottom Bound Price of 37,852.88 Cr – Bought from MSP. The fixed MSP price is Rs 2,015 per quintal.

187 million tonnes of wheat has been procured from the country, out of which only 6 metric tonnes of wheat has been procured by the Modi government at the Center in Gujarat. Last year 49 thousand metric tonnes were procured.

This time for the 8th consecutive year, the Narendra Modi government at the Center has done injustice to the farmers of Gujarat. Based on past experience this injustice will continue till the end of his 10 year rule.

So what did the people of Gujarat gain by sending Modi to Devendra?

Till 16 May 2022, 180.71 lakh metric tonnes of wheat has been procured, out of which 16.99 lakh farmers have been given MSP of Rs 36,412.86 crore. In the next one month, only 8 lakh tonnes of wheat was procured.

 

In the year 2021, the Government of India procured a total of 4.33 crore metric tonnes of wheat. The 2022 target was 44.4 million metric tonnes.

 

However, till now even half of the target has not been bought.

 

The central government’s production estimate was reduced by 5.7 percent to 105 million metric tons from the earlier 11 million metric tons.

 

In which the Modi government has made the least purchase from Gujarat in the whole country.

States/UTs Procurement of Wheat (MT)

Punjab 9646954

Haryana 4181151

Uttar Pradesh 333697

Madhya Pradesh 4602796

Bihar 3522

Rajasthan 8892

Uttarakhand 2127

Chandigarh 3221

Delhi 1

Gujarat 6

Himachal Pradesh 2931

Jammu and Kashmir 252

Total 18785550.3

 

 

Bought in 2021

The production was expected to be 48 lakh tonnes in 13.66 lakh hectares in 3500 kg ha by 10 May 2021. Almost the same production has taken place in the winter of 2021. In contrast, the central government has so far procured only 0.49 lakh tonnes of wheat from the ripening farmers of Gujarat. Which is not even 1% purchase.

 

May 10, 2021

shop till

 

Wheat procurement by the state

 

State – Lakh Metric Tonne Bought

 

Punjab – 128.66

 

Haryana – 80.76

 

Uttar Pradesh – 20.11

 

Madhya Pradesh – 94.87

 

Bihar – 0.21

 

Rajasthan – 11.68

 

Uttarakhand – 0.87

 

Chandigarh – 0.17

 

Delhi – 0.04

 

Gujarat – 0.49

 

Himachal Pradesh – 0.03

 

Jammu and Kashmir – 0.04

 

Great Shopping – 337.95

 

The details of wheat procurement till May 10, 2021 have been announced by the Central Government on May 12, 2021. Farmers say that the loss is due to less procurement of wheat from Gujarat.

 

In 2020-21, 12.74 lakh hectares were sown by the Agriculture Department and 40.47 lakh tonnes of wheat was expected to be produced. In contrast, farmers have produced 1.08 lakh hectare more and grain stock in 13.66 lakh hectare. Farmers sowed 9 per cent more than expected.

 

Good water was expected to produce good water after a good monsoon. The production was expected to be 48 lakh tonnes in 13.66 lakh ha in 3500 kg ha. Almost the same production has taken place in the winter of 2021.

 

Farmers also planted gram, coriander, cumin and mustard seeds.

 

price government robbery

 

Procured by Gujarat State Civil Supplies Corporation at a support price of Rs 1975 per quintal at 235 warehouse centers. In the last agricultural year 2019-20, bought at the rate of 1940. There is no significant increase in prices. The government has fixed the lower prices. But farmers say that if their profit and land rent are taken into account, they can afford only Rs 2400 instead of Rs 1975 per 100 kg. So the government should buy at a price of Rs 2400-2500.

 

With the increase in fertilizer prices, a support price of 100 kg of wheat will have to be declared at Rs 3,100 in 2022. Only then will farmers be able to afford it. Otherwise agriculture will suffer.

 

export restrictions

 

On May 13, the commerce ministry had banned the free export of wheat by private traders. 20 lakh tonnes of wheat was falling in Kandla. The export ban has had a huge impact on the farmers. After 20 years in Gujarat, farmers started getting good prices for wheat. The price ranged from Rs 270 to Rs 450 per 20 kg. Poor farmers sold wheat for an average of Rs 300.

 

Rs per quintal at Kandla ports in Gujarat. Wheat was being bought locally for Rs 2,500. Rs per quintal. As against the 2015 Minimum Support Price, the farmers will have to pay Rs. 2,500 to Rs. 3000 per quintal was found.

 

plantation production

Plantation and production were also low. In Gujarat, wheat was sown in 13.66 lakh hectares in 2021, while wheat was planted in 12.54 lakh hectares in winter 2022. Wheat cultivation had declined by 1.12 lakh hectares.

 

The Agriculture Department estimates that the production in Gujarat will be 40.58 lakh tonnes in 2021-2022. The production per hectare is estimated at 3235 kg.

Apart from South Gujarat, wheat is cultivated in Central, North Gujarat and Saurashtra.

 

In 2020-21, 43.79 lakh tonnes of wheat was expected to be produced in 13.66 lakh hectares. The productivity of Agriculture Department was expected to be 3204.77 kg per hectare. Farmers say that there has been a 25 percent drop in production due to the absence of winter. According to him, 11 lakh tonnes less wheat would have been cooked.

 

One acre of land produces 25 to 30 quintals of wheat. But this year the production is only a little less than 20 quintals. Production is less in March due to scorching heat. Yields affected due to unseasonal rains during sowing season in October It has happened.

 

At least three to four quintals per acre less than last year.

 

The Government of India has revised the wheat production estimate from 111 MMT to 105 MMT in 2022-23.

 

export

India signed an agreement to export 4 million tonnes of wheat for the financial year 2022-23. Which has turned the water back on from the restrictions. According to the Government of India, wheat exports were 0.217 million tonnes in 2019-20, which increased to 2.155 million tonnes in 2020-21 and 7.215 million tonnes in 2021-22.

 

Gujarat has also suffered wheat loss due to allocation of 55 lakh tonnes of additional rice instead of wheat.

 

grain to the poor

On April 1, 2023, India will have a stock of 8 million tonnes of wheat. Free food grains were provided to 81.35 crore people of the country under the Pradhan Mantri Garib Kalyan Food Scheme 2020 in Corona.

 

Apart from the food items available to 3.40 crore people of Gujarat from 17,000 affordable food shops in the month of May, free distribution of 3.50 kg wheat, 1.5 kg rice and 1 kg gram per card per person under Pradhan Mantri Garib Kalyan Anna Yojana started from 17 May. went. , There are more than 68 lakh NFSA and non-NFSA BPL cardholders in the state.

 

Decline in wheat procurement in India

Food Corporation of India has procured about 2.055 million metric tonnes of wheat during the sunny season from major wheat producing states till April 11, 2022.

 

Exactly a year ago, on 12 April 2021, the wheat procurement figure was 2.924. Thus this year there has been less procurement of 0.869 million metric tonnes in wheat procurement. Market prices are high. Only 30,000 tonnes of wheat was procured till April 18, 2022 as against 3 lakh tonnes last year. Procurement in Madhya Pradesh is only half as compared to last year.

 

This year also, the government can buy 250-300 LMT (25-30 MMT).

 

According to FCI data, the current wheat stock with the central government in April 2022 is 18.99 million metric tonnes. Which is higher than the buffer norms of 7.46 MMT. PDS provides 245 LMT (24.5 MMT) of wheat per year. This amounts to approximately 189 LMT per year.[:hn]रबी विपणन सीजन 2022-23 में केंद्र सरकार ने 26.06.2022 तक किसानों से 1.88 करोड़ मीट्रिक टन गेहूं की खरीद की है, जिस पर लगभग 17.85 लाख किसानों को रु. 37,852.88 करोड़ का बॉटम बाउंड प्राइस – एमएसपी से खरीदा गया। निर्धारित एमएसपी मूल्य 2,015 रुपये प्रति क्विंटल है।

देश से 187 मिलियन टन गेहूं की खरीद की गई है, जिसमें से केवल 6 मीट्रिक टन गेहूं गुजरात में केंद्र की मोदी सरकार द्वारा खरीदा गया है। पिछले साल 49 हजार मीट्रिक टन की खरीदारी हुई थी।

इस बार लगातार 8वें साल केंद्र की नरेंद्र मोदी सरकार ने गुजरात के किसानों के साथ अन्याय किया है. पिछले अनुभव के आधार पर यह अन्याय उनके 10 साल के शासन के अंत तक जारी रहेगा।

तो गुजरात की जनता को मोदी को देवेंद्र भेजने से क्या फायदा हुआ?

16 मई 2022 तक 180.71 लाख मीट्रिक टन गेहूं की खरीद हो चुकी है, जिसमें से 16.99 लाख किसानों को 36,412.86 करोड़ रुपये का एमएसपी दिया गया है। अगले एक महीने में सिर्फ 8 लाख टन गेहूं की ही खरीद हुई।

 

वर्ष 2021 में भारत सरकार ने कुल 4.33 करोड़ मीट्रिक टन गेहूं की खरीद की। 2022 का लक्ष्य 44.4 मिलियन मीट्रिक टन था।

 

हालांकि अभी तक लक्ष्य का आधा भी नहीं खरीदा जा सका है।

 

केंद्र सरकार का उत्पादन अनुमान पहले के 11 मिलियन मीट्रिक टन से 5.7 प्रतिशत घटकर 105 मिलियन मीट्रिक टन हो गया था।

 

जिसमें मोदी सरकार ने पूरे देश में गुजरात से सबसे कम खरीदारी की है.

राज्य/संघ राज्य क्षेत्र गेहूँ की खरीद (एमटी)

पंजाब 9646954

हरियाणा 4181151

उत्तर प्रदेश 333697

मध्य प्रदेश 4602796

बिहार 3522

राजस्थान 8892

उत्तराखंड 2127

चंडीगढ़ 3221

दिल्ली 1

गुजरात 6

हिमाचल प्रदेश 2931

जम्मू-कश्मीर 252

कुल 18785550.3

 

 

2021 में खरीदा गया

10 मई 2021 तक 3500 किलोग्राम हेक्टेयर में 13.66 लाख हेक्टेयर में उत्पादन 48 लाख टन होने की उम्मीद थी। 2021 की सर्दियों में लगभग उतना ही उत्पादन हुआ है। इसके विपरीत केंद्र सरकार ने अब तक गुजरात के पकने वाले किसानों से केवल 0.49 लाख टन गेहूं की ही खरीद की है। जो 1 फीसदी खरीदारी भी नहीं है।

 

10 मई, 2021

तक खरीदारी करें

 

राज्य द्वारा गेहूं की खरीद

 

राज्य – लाख मीट्रिक टन खरीदा

 

पंजाब – 128.66

 

हरियाणा – 80.76

 

उत्तर प्रदेश – 20.11

 

मध्य प्रदेश – 94.87

 

बिहार – 0.21

 

राजस्थान – 11.68

 

उत्तराखंड – 0.87

 

चंडीगढ़ – 0.17

 

दिल्ली – 0.04

 

गुजरात – 0.49

 

हिमाचल प्रदेश – 0.03

 

जम्मू और कश्मीर – 0.04

 

शानदार खरीदारी – 337.95

 

केंद्र सरकार द्वारा 12 मई, 2021 को 10 मई, 2021 तक गेहूं की खरीद का विवरण घोषित किया गया है। किसानों का कहना है कि नुकसान गुजरात से गेहूं की कम खरीद के कारण हुआ है।

 

कृषि विभाग द्वारा 2020-21 में 12.74 लाख हेक्टेयर में बोया गया और 40.47 लाख टन गेहूं का उत्पादन होने की उम्मीद थी। इसके विपरीत, किसानों ने 1.08 लाख हेक्टेयर अधिक और 13.66 लाख हेक्टेयर में अनाज स्टॉक का उत्पादन किया है। किसानों ने उम्मीद से 9 फीसदी ज्यादा बुवाई की।

 

अच्छे मानसून के बाद अच्छे पानी से अच्छे जल उत्पादन की उम्मीद थी। उत्पादन 13.66 लाख हेक्टेयर में 3500 किलोग्राम हेक्टेयर में 48 लाख टन होने की उम्मीद थी। 2021 की सर्दियों में लगभग उतना ही उत्पादन हुआ है।

 

किसानों ने चना, धनिया, जीरा और राई भी लगाई।

 

कीमतों में सरकारी डकैती

 

गुजरात राज्य नागरिक आपूर्ति निगम द्वारा 235 गोदाम केंद्रों पर 1975 रुपये प्रति क्विंटल के समर्थन मूल्य पर खरीदा गया। पिछले कृषि वर्ष 2019-20 में 1940 के भाव पर खरीदी। कीमतों में कोई खास बढ़ोतरी नहीं हुई है। सरकार ने नीचे की कीमतें तय की हैं। लेकिन किसानों का कहना है कि अगर उनके लाभ और जमीन के किराए को ध्यान में रखा जाए तो वे 1975 रुपये प्रति 100 किलो के बजाय केवल 2400 रुपये ही वहन कर सकते हैं। इसलिए सरकार को 2400-2500 रुपये की कीमत पर खरीदना चाहिए।

 

उर्वरक की कीमतों में वृद्धि के साथ, 2022 में 100 किलो गेहूं का समर्थन मूल्य 3,100 रुपये घोषित करना होगा। तभी किसान इसे वहन कर पाएंगे। नहीं तो खेती को नुकसान होगा।

 

निर्यात प्रतिबंध

 

13 मई को वाणिज्य मंत्रालय ने निजी व्यापारियों द्वारा गेहूं के मुफ्त निर्यात पर रोक लगा दी थी। कांडला में 20 लाख टन गेहूं गिर रहा था। निर्यात प्रतिबंध का किसानों पर भारी असर पड़ा है। गुजरात में 20 साल बाद किसानों को गेहूं के अच्छे दाम मिलने लगे। कीमत 270 रुपये से 450 रुपये प्रति 20 किलो के बीच थी। गरीब किसानों ने औसतन 300 रुपये में गेहूं बेचा।

 

गुजरात में कांडला बंदरगाहों पर रुपये प्रति क्विंटल। स्थानीय स्तर पर 2,500 रुपये में गेहूं खरीदा जा रहा था। रुपये प्रति क्विंटल। 2015 के न्यूनतम समर्थन मूल्य के मुकाबले किसानों को रुपये का भुगतान करना होगा। 2,500 से रु. 3000 प्रति क्विंटल पाया गया।

 

वृक्षारोपण-उत्पादन

वृक्षारोपण और उत्पादन भी कम था। गुजरात में 2021 में 13.66 लाख हेक्टेयर में गेहूं बोया गया था, जबकि सर्दियों 2022 में 12.54 लाख हेक्टेयर में गेहूं लगाया गया था। गेहूं की खेती में 1.12 लाख हेक्टेयर की गिरावट आई थी।

 

कृषि विभाग का अनुमान है कि 2021-2022 में गुजरात में उत्पादन 40.58 लाख टन होगा। प्रति हेक्टेयर उत्पादन 3235 किलोग्राम अनुमानित है।

दक्षिण गुजरात के अलावा मध्य, उत्तरी गुजरात और सौराष्ट्र में गेहूं की खेती की जाती है।

 

2020-21 में 13.66 लाख हेक्टेयर में 43.79 लाख टन गेहूं का उत्पादन होने की उम्मीद थी। कृषि विभाग की उत्पादकता 3204.77 किलोग्राम प्रति हेक्टेयर होने की उम्मीद थी। किसानों का कहना है कि सर्दी न होने से उत्पादन में 25 फीसदी की गिरावट आई है. उनके मुताबिक 11 लाख टन कम गेहूं पकता।

 

एक एकड़ भूमि में 25 से 30 क्विंटल गेहूं का उत्पादन होता है। लेकिन इस साल उत्पादन 20 क्विंटल से थोड़ा ही कम है। मार्च में भीषण गर्मी के कारण उत्पादन कम है। अक्टूबर में बुवाई के मौसम में बेमौसम बारिश के कारण पैदावार प्रभावित हुई है।

 

कम से कम पिछले साल की तुलना में प्रति एकड़ तीन से चार क्विंटल कम।

 

भारत सरकार ने 2022-23 में गेहूं उत्पादन अनुमान को 111 एमएमटी से संशोधित कर 105 एमएमटी कर दिया है।

 

निर्यात करना

भारत ने वित्तीय वर्ष 2022-23 के लिए 4 मिलियन टन गेहूं निर्यात करने के लिए एक समझौते पर हस्ताक्षर किए। जिसने प्रतिबंधों से पानी वापस चालू कर दिया है। भारत सरकार के अनुसार 2019-20 में गेहूं का निर्यात 0.217 मिलियन टन था, जो 2020-21 में बढ़कर 2.155 मिलियन टन और 2021-22 में 7.215 मिलियन टन हो गया।

 

गेहूं की जगह 55 लाख टन अतिरिक्त चावल के आवंटन से भी गुजरात को गेहूं का नुकसान हुआ है।

 

गरीबों को अनाज

1 अप्रैल 2023 को भारत के पास 80 लाख टन गेहूं का भंडार होगा। कोरोना में प्रधानमंत्री गरीब कल्याण खाद्य योजना 2020 में देश के 81.35 करोड़ लोगों को मुफ्त खाद्यान्न उपलब्ध कराया गया।

 

मई माह में 17,000 सस्ती खाद्य दुकानों से गुजरात के 3.40 करोड़ लोगों को उपलब्ध खाद्य सामग्री के अलावा, प्रधानमंत्री गरीब कल्याण अन्न योजना के तहत प्रति व्यक्ति 3.50 किलो गेहूं, 1.5 किलो चावल और 1 किलो चना प्रति कार्ड का मुफ्त वितरण 17 मई से शुरू किया गया था। . राज्य में 68 लाख से अधिक एनएफएसए और गैर-एनएफएसए बीपीएल कार्डधारक हैं।

 

भारत में गेहूं खरीद में गिरावट

भारतीय खाद्य निगम ने 11 अप्रैल, 2022 तक प्रमुख गेहूं उत्पादक राज्यों से धूप के मौसम में लगभग 2.055 मिलियन मीट्रिक टन गेहूं की खरीद की है।

ठीक एक साल पहले 12 अप्रैल 2021 को गेहूं खरीद का आंकड़ा 2.924 था। इस प्रकार इस वर्ष गेहूं खरीद में 0.869 मिलियन मीट्रिक टन कम खरीद हुई है। बाजार भाव ऊंचे हैं। पिछले साल 3 लाख टन की तुलना में 18 अप्रैल, 2022 तक केवल 30,000 टन गेहूं की खरीद की गई थी। मध्य प्रदेश में खरीद पिछले साल की तुलना में केवल आधी है।

एफसीआई के आंकड़ों के मुताबिक, अप्रैल 2022 में केंद्र सरकार के पास मौजूदा गेहूं का स्टॉक 18.99 मिलियन मीट्रिक टन है। जो 7.46 एमएमटी के बफर मानकों से अधिक है। पीडीएस प्रति वर्ष 245 एलएमटी (24.5 एमएमटी) गेहूं प्रदान करता है। प्रति वर्ष लगभग 189 एलएमटी की राशि है।[:]